Genom försök har städerna fått vägledning för ett allt mer interaktivt hållbarhetsarbete
Som en del av miljöministeriets program för hållbara städer genomfördes 2022–2023 tolv försök inom hållbar stadsutveckling som fokuserade på delaktighet, växelverkan och lösningar som tangerar hållbarhetens olika dimensioner. Resultaten var till exempel en lokal avtalsmodell för hållbar utveckling, en digital portal för resursklokhetsarbete som stöder samarbetet inom staden samt nya sätt att engagera invånarna i stadsplaneringen och kommunens hållbarhetsåtgärder.
I Tammerfors utvecklades verktyg för ekologiskt och socialt hållbar rörlighet i form av en kalkylator för koldioxidavtryck. Arbetet gjordes i samarbete mellan Tammerfors stad, Helsingfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral. Projektet utredde om man med hjälp av riktad hälsokommunikation kan motivera människor att välja mer hållbara färdsätt, såsom gång eller cykling. De som använde applikationen fick information om hur deras rörlighet påverkar koldioxidavtrycket och stadens mål om klimatneutralitet. Dessutom fick försöksgruppens medlemmar via applikationen information om hur motionsrekommendationerna kan uppnås och om hälsoeffekterna av rörlighet som sker med muskelkraft.
”Enligt undersökningen var hälsomeddelandena intressanta och informationen togs in, men under granskningsperioden ändrade de inte valen av färdsätt. Det behövs också andra åtgärder, såsom att främja hållbara färdsätt i planläggningen och planeringslösningarna, för att åstadkomma en förändring”, säger Anna Vilhula, projektchef på Tammerfors stad.
Många försök gav städerna nya sätt att samarbeta med invånarna, intressentgrupperna och stadens olika enheter. Inom projektet för hållbar delaktighet i Lahtis utvecklades verktyg och modeller för planering och genomförande av delaktighet. Inom projektet vidareutvecklades en version av Dialogpaus-metoden som är anpassad för barn och unga, och dess ställning som en metod för hållbar delaktighet i staden stärktes. Inom småbarnspedagogiken utvecklades också en egen dialogmetod. Barn- och småbarnsdialogerna lyfter fram barns och ungas röst när det gäller hållbarhetsteman och andra aktuella teman. Dessutom byggde man inom projektet upp en plattform för planering av delaktighet, en interaktiv modell för hållbarhetsarbete för regionala partnerskapsbord och tog i bruk ett nytt koncept för att skapa en dialog mellan invånarna i regionen, partnerskapsborden och stadsorganisationen.
”En hållbar stadsutveckling förutsätter att naturens, människans och ekonomins välmående samordnas. De bästa metoderna för att påskynda den hållbara utvecklingen ligger i samarbetet mellan städer, kommuner, invånare och andra aktörer. I de projekt som nu avslutas har det tagits fram flera lösningar som ökar kommunens interna samarbete och hjälper invånarna att delta i kommunens arbete för hållbar utveckling. Det lönar sig att utnyttja dem också i andra kommuner”, säger Virve Hokkanen, programchef för programmet för hållbara städer.
Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, tar fram lösningar för hållbar stadsutveckling som tangerar den hållbara utvecklingens olika dimensioner och stärker samarbetet mellan staten och städerna när det gäller hållbar stadsutveckling. Åtgärderna har förbättrat förutsättningarna för utsläppsminskning och social hållbarhet inom samhällen, stött mångfalden i närnaturen och dess positiva inverkan på välbefinnandet samt stärkt hållbarhetsledningen och nya sätt att delta. Programmet för hållbara städer har pågått sedan 2019 och arbetet fortsätter till utgången av 2023. Hittills har cirka 90 städer och kommuner och cirka 70 andra organisationer deltagit i programmet.
- Alla lösningar som uppstått inom programmet (på finska)
- Sammanställningar om resultat (på finska).
Försöken för inkluderande och interaktivt hållbarhetsarbete
- Esbo stad. Framtidssmedja för hållbar utveckling (TUPA).
- Tavastehus stad. Stadsvardagsrum på Hämeensaari.
- Jyväskylä stad. REDI(4)2030 = Jyväskylä stads digitala portal för arbete för resursklokhet – stärkt kunskapsledning och kommunikation på den gemensamma färden mot en klimatneutral stad 2030
- Träskända stad. Ekosocialt hållbar modell för evenemangsproduktion.
- Kouvola stad. Verksamhetsmodellen för hållbar utveckling till en del av invånarnas vardag med hjälp av regionala kommittéer.
- Kuhmo stad. Innehållsrikt liv i Kuhmo – Hållbar utveckling för livet i vardagens gärningar.
- Lahtis stad. Hållbar delaktighet i Lahtis
- Villmanstrand stad. Hemskt fint! – Synliggöra hållbara gärningar med hjälp av miljökonst.
- Nurmes, Esbo och Sjundeå städer. Stadsplaneringen och kulturväsendet (gemensamt) bygger en modell för smart och socialt hållbar invånardelaktighet.
- Tammerfors stad. Keli – Utveckling av hållbarare färdsätt med hjälp av kalkylatorn för koldioxidavtryck.
- Vasa stad. Invånarenergisk Vasa.
- Vanda stad. Kunskap och delaktighet –barn och unga medverkar till en hållbarare matkultur.
Mer information
Virve Hokkanen
programchef
programmet för hållbara städer
miljöministeriet
[email protected]
tfn 029 525 0034