Främjandet av cirkulär ekonomi behöver stärkas
Enligt en färsk utvärderingsrapport om programmet för cirkulär ekonomi ligger den nuvarande cirkulära ekonomin i Finland på en nivå som motsvarar den europeiska medelnivån eller en sämre nivå. Den cirkulära ekonomin framskrider inte med de nuvarande åtgärderna, utan kräver också betydande politiska beslut till exempel om reglering och ekonomisk styrning.
Målet för programmet för cirkulär ekonomi är en förändring genom vilken cirkulär ekonomi blir den nya grunden för ekonomin före 2035. Målet är bland annat att förbrukningen av icke förnybara naturresurser ska minska och att den produktiva användningen av resurser ska fördubblas från 2015 fram till 2035. Programmet svarar för sin del på de centrala utmaningarna i samhället, såsom överkonsumtionen av naturresurser, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald.
I utvärderingen sammanställdes det en helhetsbild av hur programmet för cirkulär ekonomi framskrider, vilka effekter programmet har och vilka utvecklingsbehoven är ett drygt år efter det att programmet inleddes. Målen för programmet anses i huvudsak vara lyckade och ambitiösa. Åtgärdsutbudet är relativt mångsidigt och det bedöms täcka olika aktörer i rätt stor utsträckning.
Aktörer som är väsentliga med tanke på cirkulär ekonomi, såsom näringslivet och kommunsektorn, har beaktats väl särskilt i programmets tre centrala projekt (utbildningsprogrammet Circular Design, nätverket Cirkulär Ekonomi Finland och green deal-avtalet för cirkulär ekonomi). Däremot omfattas finansiella aktörer, särskilt privata finansiärer, och konsumenterna inte av programmet.
Nya morötter och käppar genom parlamentariskt arbete
Enligt utvärderingen förblir de möjligheter att påverka som det nuvarande programmet erbjuder begränsade. Även programmets resurser är mycket knappa i förhållande till målen och de eftersträvade förändringarna enligt statsrådets principbeslut om programmet för cirkulär ekonomi.
”Cirkulär ekonomi måste konsekvent utgöra en del av allt beslutsfattande. Enskilda program eller projekt leder inte till att en ny ekonomisk modell får ett genombrott. Vi behöver en förändring mot en ekologiskt hållbar ekonomi och tillväxt som inte baserar sig på överkonsumtion av naturresurser och på fossila bränslen”, säger miljöministeriets kanslichef Juhani Damski. Han är ordförande för samarbetsgruppen för programmet för cirkulär ekonomi.
Åtgärderna i programmet uppmuntrar i första hand till att utveckla nya lösningar, men för att målen ska nås krävs det sannolikt också att strukturer som bromsar upp den cirkulära ekonomin avvecklas. I de politiska rekommendationerna föreslås det att parlamentariskt arbete ska inledas för att utveckla den ekonomiska styrningen, såsom beskattningen, finansieringen och den offentliga upphandlingen, samt den långsiktiga regleringen till stöd för cirkulär ekonomi.
Slutet på materialens och produkternas livscykel har betonats i till exempel regleringen, såsom i avfallsregleringen. Den gällande regleringen stöder inte främjandet av cirkulär ekonomi på samma sätt som den stöder till exempel bekämpningen av klimatförändringen. Inom klimatpolitiken ställer klimatlagen upp tydliga mål för minskningen av utsläppen och fastställer de principer för planering och uppföljning som hänför sig till klimatet.
Regleringen bör förtydligas bland annat genom att råvaror och avfall definieras tydligare än i nuläget, genom att avfalls- och produktregleringen ändras så att de stöder varandra, genom krav på produktplanering och genom att livscykelperspektivet beaktas i regleringen. Enligt utvärderingen utnyttjas offentlig finansiering på ett heltäckande och mångsidigt sätt för att främja cirkulär ekonomi, men andelen privat finansiering bör utökas. För att finansiera projekt inom cirkulär ekonomi som kräver stora investeringar bör man också förbättra samfinansieringen och partnerskapet mellan offentliga och privata finansiärer. I Finland bör man i enlighet med Nederländernas exempel överväga ett forum som sammanför finansiärer av cirkulär ekonomi. Offentlig upphandling stöder inte cirkulär ekonomi i tillräcklig utsträckning, och därför bör man öka åtgärderna för att främja upphandling som stöder cirkulär ekonomi till exempel via kompetenscentret KEINO.
Utmaningar i fråga om resursproduktivitet och materialens andel av den cirkulära ekonomin
I programmet bedöms det utifrån nio indikatorer hur den cirkulära ekonomin framskrider. Finland ligger på en låg nivå vad gäller resursproduktivitet, materialens andel av den cirkulära ekonomin samt återvinningsgraden för kommunalt avfall, förpackningsavfall och byggavfall. Enligt fyra indikatorer (omsättning för och antal företag inom sektorerna för cirkulär ekonomi, innovativ offentlig upphandling, inhemsk materialförbrukning och inhemsk råvaruförbrukning) är Finlands prestation måttlig. Finland bör enligt rekommendationerna utveckla den cirkulära ekonomin särskilt inom de industrisektorer som utnyttjar råvaror till exempel vid återanvändning av sand, grus eller byggmaterial.
Vad gäller ekologiska innovationer får Finland en god bedömning, och ställningen som föregångare förutsätter att utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten stärks.
Utvärderingen genomfördes av 4Front Oy, Enact och KPMG Oy. Slutsatserna och rekommendationerna i utvärderingen har utarbetats utifrån det omfattande material som samlats in inom projektet (dokumentanalys, intervjuer, enkät, bedömning av referensländerna, workshoppar) och en analys av materialet.
Ytterligare information:
Miljöministeriet: Taina Nikula, miljöråd, tfn 0295 250 202, [email protected]
4Front Oy: Katri Haila, Senior Consult, tfn 050 564 9741, [email protected]
Miljöministeriet: Strategiskt program för främjande av cirkulär ekonomi