Forststyrelsen och minister Mykkänen: Nätfiske i områden där det förekommer saimenvikare bör undvikas även i juli
Förbudet mot nätfiske i Saimen upphör den 30 juni. Forststyrelsen och miljö- och klimatminister Kai Mykkänen uppmanar till att också i juli undvika nätfiske i saimenvikarens viktigaste utbredningsområden. Nätfiske utgör ett betydande hot mot saimenvikaren.
Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar
”Tack vare gemensamma insatser har saimenvikarstammen vuxit. Det behövs dock fortfarande åtgärder för att skydda denna starkt hotade art. I områden där det förekommer saimenvikare bör man undvika nätfiske också i juli när förbudet mot nätfiske har upphört”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.
När saimenvikarens bon räknades observerade man 83 vikarkutar. Tack vare skyddsåtgärderna har saimenvikarstammen vuxit och återigen börjat bygga bo i områden där saimenvikaren tidigare hade försvunnit på grund av mänsklig verksamhet. Därför har områdena med fiskebegränsningar utvidgats, men vikarna rör sig mer än förut också utanför dem.
”Var femte vikarkut som föddes denna vinter upptäcktes ha dött redan före avvänjningen. Den höga dödligheten bland kutarna håller på att leda till en liten årskull, och för att trygga återhämtningen är det viktigt att minimera den dödlighet som beror på fiskeredskap. Alla nät är farliga för saimenvikaren också efter att förbudet mot nätfiske har upphört. Juli är en särskilt farlig tid för de kutar som fötts på våren och som rör sig omkring mycket när de lär sig att fånga fisk och utforskar sin miljö”, säger Miina Auttila, specialsakkunnig i naturvård vid Forststyrelsen.
Saimenvikaren är fortfarande starkt hotad. Vikaren blir könsmogen först vid 4–6 års ålder och stammens tillväxt bromsas upp av den höga dödligheten bland unga vikare. Därför överlever endast en del av de vikare som föds till reproduktiv ålder.
Kutar trasslar in sig i synnerhet i fiskenät och drunknar i katsor med stora eller töjbara öppningar. I saimenvikarens utbredningsområden får man fiska med katsor vars öppning inte ens utspänd är större än 15 cm och som kutar inte kan ta sig in i på jakt efter fisk. För att förhindra att katsans öppning spänns kan man använda särskilda anordningar som minskar öppningen eller till exempel buntband. För saimenvikaren är ryssjor en tryggare fiskeform än nät.
I och med fiskebegränsningarna och användningen av fångstredskap som inte skadar vikare har antalet dödsfall bland saimenvikare minskat. De förbud mot fångstredskap som gäller året runt och förbudet mot nätfiske på våren gäller numera en stor del av Saimen. Begränsningarna gällande fångstredskap och begränsningsområdena syns i webbtjänsten kalastusrajoitus.fi.
Observationer av döda och skadade vikare ska anmälas till Forststyrelsen
Enligt de anmälningar som kommit in till Forststyrelsen drunknar årligen i genomsnitt sex individer på grund av fiskeredskap. I verkligheten är antalet större, eftersom en del av dödsfallen upptäcks av en slump. I år har det enligt anmälningarna tills vidare dött två saimenvikare på grund av fiskeredskap.
I enlighet med lagen om fiske ska innehavaren av ett fångstredskap utan dröjsmål göra en anmälan om en saimenvikare fastnat i fångstredskapet. Också andra döda eller skadade saimenvikare ska omedelbart anmälas till Forststyrelsen per telefon på numret 0206 39 5000. Om du hittar en död vikare i vattnet ska du se till att den inte förs bort av vågorna.
Mer information
Miina Auttila
specialsakkunnig i naturvård
Forststyrelsen, Naturtjänster
tfn 040 6376 324