Enkät om vattenskydd: Rena vatten är en viktig del av den finländska identiteten

Nio av tio finländare anser att rena vatten är viktiga för vår identitet. Nästan lika många finländare anser att rena vatten och ett rent Östersjön är viktiga för människors hälsa och välbefinnande, för naturen samt för den dragningskraft som en ort och region utövar. En stark majoritet ser också rena vatten som en förutsättning för ett produktivt näringsliv.

Det här visar resultaten från en enkät som miljöministeriet låtit göra och som utredde finländarnas uppfattningar om vattnens och Östersjöns betydelse och tillstånd samt skyddet av dem.  I enkäten deltog 1 012 personer från olika håll i Finland. För dem har de största fördelarna med vatten att göra med landskapet och ljuden, positiva naturupplevelser, rekreation och hobbyer som utövas vid vatten.

"Siffrorna visar hur mycket finländarna oroar sig för vattendragens tillstånd. Det är viktigt att Finland fortsätter åtgärderna för att förbättra vattendragens och i synnerhet Östersjöns tillstånd. Vi har bara ett enda hav och vi måste ta hand om det", kommenterar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo enkätresultaten.

Östersjöns tillstånd väcker oro

Majoriteten av dem som svarade, 74 procent, är oroade eller mycket oroade över Östersjöns tillstånd.  Över sjöarnas, åarnas och älvarnas tillstånd är 45 procent oroade eller mycket oroade. Ungefär en tredjedel oroar sig över grundvattenstatusen, det vill säga om grundvattnet är rent och hur det räcker till, exempelvis som dricksvatten och för bevattning. 

Medborgarna har en mycket god uppfattning om vattnens tillstånd, även om de bedömer att kustvattnens status i Östersjön är klart bättre och att sjö-, å-, älv- och grundvattnens status är sämre än vad de enligt de senaste bedömningarna de facto är.

Som de största hoten betraktas utsläpp av skadliga ämnen (kemikalier, skräp, olja, mikroplaster och så vidare) och övergödning.

Knappt hälften av respondenterna anser att Finland tar väl hand om vattnens tillstånd, och 11 procent anser att Finland inte tar väl hand om vattnen. 

"Det är tydligt att det är viktigt för finländarna att de vattendrag som finns nära dem är rena Genom att förbättra vattenstatusen och Östersjöns tillstånd bekämpar vi också klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och föroreningarna. Vårt mål är ett fortsatt samarbete kring effektiviserat vattenskydd också under nästa regeringsperiod", berättar miljörådet Saara Bäck från miljöministeriet. 

Mer vattenskydd och restaurering av vatten

Sju av tio finländare anser att vattenskyddet och restaureringen av vatten ska ökas. Bara cirka en fjärdedel anser att endast staten ska finansiera vattenskyddsåtgärderna. Respondenterna fick förslag på aktörer som utöver staten borde finansiera vattenskyddet. Nästan 60 procent vill att kommunerna ska delta i finansieringen.  Att mark-, skogs- och vattenägarna ska delta i finansieringen önskar 48 procent, och 44 procent önskar finansiering av de lokala företagen. 

"Staten bör även i fortsättningen trygga finansieringen av åtgärder för att förbättra och trygga tillståndet både i Östersjön och i insjöarna samt för grundvattnets del. Jag hoppas också att företag i ännu högre grad ska stödja vattenskyddet, till exempel iståndsättning av vattendrag", säger Bäck.

Av finländarna anser 77 procent att invånarna kan påverka vattenstatusen och Östersjöns tillstånd genom sina egna handlingar.  Vardagshandlingar som uppfattas som viktiga är att undvika nedskräpning, återvinna avfall och att inte låta läkemedelsavfall och andra skadliga ämnen hamna i avloppet eller direkt i naturen, till exempel via tvättvatten och kemikalier. Cirka 85 procent av respondenterna känner till de här handlingarnas betydelse. Hur viktigt det är att äta vegetarisk mat och vild fisk med tanke på vattendragens tillstånd identifieras inte lika bra: 30 procent anser att det är relevant.

Nio av tio bedömer att de får tillräcklig information om vattnens och Östersjöns tillstånd. Den överlägset största informationskällan är medier (tidskrifter och dagstidningar, radio och television), varifrån 64 procent av respondenterna får information. Den näst största informationskällan, särskilt bland ungdomar, är sociala medier (22 procent av respondenterna).

Enkäten genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI. Svarargruppen för enkäten hämtades via CINT-tjänsten. Av dem som svarade var 57 procent kvinnor och 43 procent män. 

Ytterligare information:

Saara Bäck, miljöråd, tfn 0295 250 337, [email protected]