Avloppsvattenveckan inleds: fastighetsägare har två somrar på sig att se över avloppsvattensystemen
De som äger fastigheter i glesbygdsområden har ännu två somrar på sig att se till att avloppsvattenhanteringen motsvarar normerna. Under den riksomfattande avloppsvattenveckan den 12–18 maj uppmanas fastighetsägare att i god tid se över sina avloppsvattensystem och planera hur de kan förnyas. Avloppsvatten från en miljon människor har en betydande inverkan.
Avloppsvattenveckan ordnas för sjunde gången, och den uppmärksammas av bl.a. miljöministeriet, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet, Suomen FISE-pätevät Haja-asutuksen Vesihuollon Suunnittelijat (HaVesu ry), Plastindustrin rf, Koneyrittäjien liitto ry, Suomen Kiinteistönvälittäjäliitto – Finlands Fastighetsmäklareförbund ry, Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf, Käymäläseura Huussi ry, Finlands Kommunförbund och Finlands Egnahemsförbund rf. Under veckan ordnas runt om i landet evenemang som hänför sig till behandlingen av avloppsvatten.
Kraven på rening av avloppsvatten ska uppfyllas senast den 15 mars 2016. Ungefär 50–70 procent av de fastigheter med fast bosättning där avloppsvattnet behandlas på fastigheten uppfyller för närvarande inte kraven. Glesbygdens avloppsvatten är, näst efter belastningen från jordbruket, den största källan till fosforbelastningen i vattendragen.
Effektiv rening höjer fastighetens värde
Avloppsvatten som genomgått grundlig rening smutsar inte ner boendemiljön, brunnsvattnet eller vattendragen i omgivningen. Med grundlig rening minskar övergödningen av vattendragen, och även luktolägenheterna. Om vattnet renas ordentligt orsakar bakterierna från avföringen inte några hygieniska problem eller hälsorisker.
Vatten- och avloppslösningarna på fastigheten har också stor betydelse vid fastighetsaffärer. När vatten- och avloppsförsörjningen fungerar som den ska, förkortas försäljningstiderna samtidigt som de potentiella köparna blir fler och försäljningspriset kan hållas på högre nivå. Det lönar sig att ordna med välfungerande system i god tid, så att eventuella brister i systemen inte utgör ett hinder för fastighetsaffärer, om det blir aktuellt att sälja fastigheten.
Förnyandet av avloppsvattensystemen i glesbygden omfattas av hushållsavdraget.
Hur ska man gå till väga?
Om fastighetsägaren inte vet huruvida avloppsvattensystemet uppfyller kraven eller inte, är det en god idé att med hjälp av en avloppsvattenrådgivare eller någon annan sakkunnig uppdatera utredningen om avloppsvattensystemet.
Om systemet måste förnyas, lönar det sig först att fråga kommunens byggnads- eller miljötillsyn om området inom de närmaste åren kommer att anslutas till avloppsnätet. Under avloppsvattenförordningens övergångsperiod genomförs det nationella programmet för avloppssystem. I programmet fastställs det hur avloppssystemet ska utvidgas i områden utanför detaljplaneområdena. Målet är bl.a. att det i glesbygdsområden inte ska råda ovisshet om huruvida området ska anslutas till avloppsnätet eller inte. Under övergångsperioden kan avloppsprojekt också genomföras med statligt stöd.
Om anslutning till avloppsnätet inte är möjlig, kan man utreda möjligheten att behandla avloppsvattnet tillsammans med en granne.
Det är bäst att låta en behörig planerare upprätta en avloppsvattenplan. Det finns olika lösningar på marknaden, och det är inte alltid lätt att hitta den lösning som bäst lämpar sig för den egna fastigheten. En bra planerare är opartisk gentemot olika tillverkare av utrustning och bevakar fastighetsägarens intressen i projektet. Planeraren bör kontrollera med kommunen vilka krav som ställs på systemet. Planeraren ska i planen också lägga fram olika alternativ för behandling av avloppsvattnet samt förklara hur systemet ska användas och underhållas.
Anläggningsarbetet kräver tillstånd av kommunen. Införskaffningar ska göras först efter att fastighetsägaren beviljats tillstånd. I väntan på tillstånd kan fastighetsägaren jämföra olika systemdelar och behövlig utrustning och be om offerter. Fastighetsägaren kan också be om offert av bygg- och maskinentreprenörer som utbildats för anläggning av avloppsvattensystem. Det kan löna sig att anlita byggbranschen nu, när tiderna är sådana att det finns god tillgång på professionell arbetskraft i branschen.
Avloppsvattensystemet ska vidare användas och underhållas så att det fungerar väl. Genom att släppa ut så lite förorenande ämnen som möjligt i avloppet (tvättmedel, kemikalier etc.) säkrar man samtidigt att systemet är i gott skick och inte behöver rengöras så ofta.
Ansvarsfulla tillverkare av avloppsvattensystem kan dessutom ge vägledning i hur systemet ska installeras och underhållas. Det är ofta vettigt att låta professionella sköta underhållet av avloppsvattensystemet. Branschens professionella kan fr.o.m. 2014 även visa sin yrkesskicklighet genom att genomgå en behörighetsutbildning för underhåll av små reningsverk. Denna utbildning ordnas av riksomfattande organisationer på området.
Även torrklosetter kan övervägas. Att klosettavfallet separeras från det avloppsvatten som behandlas på fastigheten underlättar och effektiviserar märkbart bortskaffandet av avloppsvattnet på fastigheten. Klosettvattnet innehåller inte spillvatten från tvätt, alltså gråvatten, utan gråvattnet kan behandlas enkelt och förmånligt så att behandlingen uppfyller även de striktaste kraven i avloppsvattenförordningen. Klosettvattnet innehåller över 90 procent av alla näringsämnen och sjukdomsalstrare. I och med att klosettvattnet inte blandas med den stora mängden vatten minskar risken för förorening av mark och vatten betydligt.
- www.ymparisto.fi/jatevesiviikko (på finska)
- Ospolat är bäst -logo (1Mb, jpg)
- Puhdasta kaivovettä (6 Mb, jpg)
Mer information:
Miljöministeriet: överingenjör Jorma Kaloinen, tfn 0295 250 340, [email protected]
Finlands miljöcentral: planeringsingenjör Johanna Kallio, tfn 0295 251 256, [email protected]
Jord- och skogsbruksministeriet: vattenförvaltningsrådet Jaakko Sierla, tfn 0295 162 340, [email protected]
Suomen FISE-pätevät haja-asutuksen vesihuollon suunnittelijat (HaVesu ry): ordförande
Antti Heinonen, tfn 050 913 27 70
Plastindustrin rf: ombudsman Kari Kuivalainen, tfn 040 843 94 25, [email protected]
Koneyrittäjien liitto ry: regionchef Ari Pihlajavaara, tfn 040 900 94 19, [email protected],
Suomen Kiinteistönvälittäjäliitto – Finlands Fastighetsmäklareförbund ry: verkställande direktör Jaana Anttila-Kangas, tfn 050 465 37 73, [email protected]
Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf: verksamhetsledare Jukka Koski-Vähälä, tfn 0500 848 171, [email protected]
Käymäläseura Huussi ry: projektkoordinator Karoliina Tuukkanen, tfn 045 875 35 76, [email protected]