Hoppa till innehåll
Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: I Finland finns det goda förutsättningar att utnyttja naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna och vid bevarandet av den biologiska mångfalden

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetmiljöministeriet
Utgivningsdatum 29.8.2019 9.23
Pressmeddelande 419/2019

I de finländska stadsregionerna finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden och främjandet av människornas välbefinnande. Runtom i landet och på alla planeringsnivåer finns det viktig sakkunskap och goda erfarenheter. Ett bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar kräver evidensbaserad information om lösningarnas effekter, spridning av god praxis och förvaltningsgränsöverskridande planering. En verksamhetsmodell som stöder detta har skapats för kommuner och landskap.

Naturbaserade lösningar är strukturer eller praxis som utgår från naturen och genom vilka man samtidigt kan främja flera olika mål, till exempel anpassning till klimatförändringarna, bevarande av den biologiska mångfalden och främjande av människornas välbefinnande. Exempel på sådana lösningar är dagvattenvåtmarker, som håller kvar vatten, som erbjuder växter och fåglar en livsmiljö och som ger människor rekreationsmöjligheter och naturerfarenheter.

I Finland finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid utvecklingen av stadsregionerna. Detta framgick i projektet Tehokkaat ja vaikuttavat luontopohjaiset ratkaisut ilmastonmuutoksen sopeutumisen välineinä (effektiva och verkningsfulla naturbaserade lösningar som verktyg vid anpassningen till klimatförändringarna), som nyligen avslutades. Enligt observationer under projektet finns det runtom i landet i såväl kommuner som landskap erfarenhet av olika naturbaserade lösningar samt viktig sakkunskap.

Konkreta exempel underlättar samarbetet

Naturbaserade lösningar utnyttjas ännu inte systematiskt och i bred omfattning i hela landet. Enligt Riikka Paloniemi, gruppchef vid Finlands miljöcentral, behövs det evidensbaserad information om olika lösningars effekter samt spridning och utnyttjande av tidigare god praxis och goda erfarenheter för att lösningarna ska spridas och börja användas i större utsträckning.

”Naturbaserade lösningar kräver helhetstänkande och förvaltningsgränsöverskridande planering. För att öka utnyttjandet av dessa lösningar behövs det ett nytt slags samarbete i de finländska städerna. Diskussionen mellan olika aktörer flyter smidigt när det finns konkreta exempel på framgång och tydliga sifferuppgifter om effekterna.”

Utnyttjande av stadsnaturen leder till hälsofördelar

I bästa fall förenar de naturbaserade lösningarna de experter som planerar staden och de invånare som drar nytta av stadens natur. Enligt Paloniemi kan det genom samarbete mellan så många olika människor med olika bakgrund som möjligt och genom deras möjligheter att påverka säkerställas att stadsborna drar nytta av naturen i staden.

”Stadens natur ger hälsofördelar när den utnyttjas genom att till exempel tillbringa tid eller cykla i den. Det lönar sig att särskilt satsa på att barn och unga, som är en viktig användargrupp, deltar i planeringen.

Övergripande strategier och planer i nyckelposition

Att ta i bruk naturbaserade lösningar är enklare, om utnyttjandet av dem stöds genom landskapens och städernas strategier och andra övergripande planer. Ranja Hautamäki, professor vid Aalto-universitetet, ger som exempel centralparken Kehä Vihreä (gröna ringen), som omger Jyväskylä centrum och som länge har ingått i utvecklingen av stadens strategiska planering av grönområden.

’”Idén till centralparken Kehä Vihreä skrevs i tiderna in i Jyväskylä stads program Viherpolitiikka (grön politik) där parken fick en egen vision i form av en tydlig helhet bestående av olika slags grönområden. Inskrivningen i programmet Viherpolitiikka fungerade som ett viktigt stöd vid utvecklingen av parken.”

Det har skapats ekonomiska och administrativa incitament för stödjande av naturbaserade lösningar. Genom planbestämmelser kan man påvisa hur mycket sådana lösningar som bromsar upp vegetation och vatten som det ska finnas på tomten i relation till tomtens yta.

En verksamhetsmodell för utnyttjande av naturbaserade lösningar för kommuner och landskap

I projektet Tehokkaat ja vaikuttavat luontopohjaiset ratkaisut ilmastonmuutoksen sopeutumisen välineinä utarbetades det för landskap och kommuner en verksamhetsmodell för bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar. Syftet med modellen är att underlätta ett verkningsfullare utnyttjande av naturbaserade lösningar än för närvarande och att bistå beslutsfattarna vid såväl strategiska som praktiska val. Verksamhetsmodellen finns i slutrapportens första avsnitt, vars rubrik är Kestävää kaupunkisuunnittelua – luontopohjaiset ratkaisut kunnissa ja maakunnissa (hållbar stadsplanering – naturbaserade lösningar i kommuner och landskap).

I projektet utarbetades det dessutom politiska rekommendationer för kommuner. Rekommendationerna har publicerats i artikeln Luonnosta ratkaisuja kaupunkisuunnittelun haasteisiin (hitta lösningar i naturen på stadsplaneringens utmaningar) i e-publikationen Policy Brief.

I projektet Tehokkaat ja vaikuttavat luontopohjaiset ratkaisut ilmastonmuutoksen sopeutumisen välineinä deltog Finlands miljöcentral, Aalto-universitetet, Meteorologiska institutet, Åbo universitet och Tapio Oy. Projektet genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Mer information fås av

Riikka Paloniemi, ansvarig projektledare, gruppchef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 493, riikka.paloniemi(a)ymparisto.fi och Ranja Hautamäki, professor, Aalto-universitetet, tfn 050 523 2207, ranja.hautamaki(a)aalto.fi