Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Förbättring av informationsflödet för att hindra att farliga ämnen i nya produkter

I Finland syftar man till att främja cirkulär ekonomi som ett led i en hållbar användning av naturresurser och kampen mot klimatkrisen. En övergång till en cirkulär ekonomi innebär dock att man måste vara vaksam på att inte samtidigt orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det nyligen avslutade SIRKKU-projektet visade att det i en cirkulär ekonomi är skäl att förbättra informationsflödet om farliga ämnen och att ta fram teknologier som gör att dessa ämnen inte återgår till kretsloppet.

Utöver att förbättra informationsflödet måste man också utveckla metoderna för identifiering av kemikalier och ta fram nya material som bidrar till minskad användning av farliga kemikalier. Dessutom måste man sträva efter att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen och tekniker. Aktörer i olika branscher behöver utbildning och handledning i identifiering, hantering och förstöring av skadliga ämnen.

Särskild fokus på byggavfall

Syftet med utredningen Kestävä ja turvallinen kiertotalous (En hållbar och trygg cirkulär ekonomi) som beställts av statsrådet var att hitta sådana branscher inom cirkulär ekonomi där kemikaliehanteringen behöver förbättras. Utredningen omfattade långlivade organiska föroreningar (POP) och ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC).

”De viktigaste målen var att föra en dialog med representanter för olika branscher och utreda hurdant stöd företagen behöver för att förbättra kemikaliehanteringen när verksamhetsmiljön står inför en övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi. I utredningen granskades framför allt skadliga ämnen i byggavfall. Våra rekommendationer på basis av utredningen gäller dock alla branscher, inte bara byggbranschen”, framhäver projektledaren Sari Kauppi, som är specialforskare vid Finlands miljöcentral.

”Under hela projektet hade projektgruppen ett aktivt samarbete med representanterna för byggbranschen. Tillsammans kartlade vi nuläget och tänkte ut sätt att förbättra procedurerna. Att ta reda på kemikalieuppgifter visade sig i många fall vara en tung process för aktörer som återvinner avfall. Det är tidskrävande att till exempel ansöka om återvinningstillstånd. Detta kan begränsa återvinningen av avfallsmaterial”, konstaterar forskaren John Bachér vid Teknologiska forskningscentralen VTT.

”Särskilt inom avfallshanteringen och i bygg- och rivningsbranschen bör man fästa avseende vid de risker som kemikalier i återvunnet material medför för arbetstagarna. Skadliga ämnen får inte spridas i miljön. Planeringen av säkra arbetssätt och tekniska skyddsåtgärder är primära riskhanteringsmetoder. Personlig skyddsutrustning ska användas om man inte annars kan undvika att skadliga ämnen sprids”, betonar Sirpa Laitinen, som är äldre sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.

Ekodesign bör främjas

Produkter bör åtföljas av kemikalieuppgifter under alla faser av sin livscykel. Här spelar produktdesignen en viktig roll. Produktutvecklingen bör ta hänsyn till att produkterna kan återanvändas, vara länge i bruk och återvinnas. Dessutom bör man välja ut material och ämnen som inte medför olägenheter för hälsa och miljö. Genom innovationspolitiken kan man stödja utvecklandet av nya material som uppfyller de krav som en cirkulär ekonomi ställer.

”Det är tillverkaren, importören och försäljaren som ansvarar för att produkten uppfyller kraven. Produkten ska åtföljas av behövliga anvisningar och uppgifter så att produkten kan tas i bruk, användas, hållas i skick och tas ur bruk på ett säkert sätt”, betonar Kati Suomalainen, som är överinspektör vid Säkerhets- och kemikalieverket.

Mer information till myndigheterna som grund för beslutsfattandet

Den finländska lagstiftningen för att främja cirkulär ekonomi motsvarar behoven, men myndigheterna vågar inte fatta beslut som skulle försnabba införande av cirkulär ekonomi. Detta beror på att de upplever att det inte finns tillräckligt med information. Beslutsprocessen för en omklassificering av avfall som icke-avfall borde förenklas så att snabbare erhålls ett beslut om avfallsbaserat material kan återvinnas om råmaterial.

Ytterligare information:

Sari Kauppi, specialforskare, tf direktör, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 268, fornamn.efternamn(a)ymparisto.fi, Sirpa Laitinen, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 1911, fornamn.efternamn(a)ttl.fi, John Bachér, forskare, ​Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 040 534 2067, fornamn.efternamn(a)vtt.fi, Kati Suomalainen, överinspektör, Säkerhets- och kemikalieverket, tfn 0295 052 015, fornamn.efternamn(a)tukes.fi, och Hannu Kiviranta, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 361, fornamn.efternamn(a)thl.fi