Föreskrifterna och anvisningarna om fastigheters vatten- och avloppsinstallation

miljöministeriet
Utgivningsdatum 25.1.2007 8.00
Typ:Pressmeddelande -

Miljöministeriet har utfärdat en förordning om fastigheters vatten- och avloppsinstallationer. Förordningen D1 anknyter till Finlands byggbestämmelsesamling och träder i kraft 1.7.2007. Den ersätter den nuvarande D1-delen som har varit i kraft sedan år 1987.

I förordningen kvarstår de bindande, funktionella bestämmelser som gäller vatten- och avloppsinstallationer till största delen oförändrade. De flesta ändringarna har gjorts i anvisningarna som exempel på hur kraven enligt föreskrifterna kan uppfyllas.

Hushållsvattnets kvalitet förbättras med nya riktvärden för temperaturer

I förordningen beaktas hushållsvattnets kvalitet. Planeringen skall utgå från att temperaturen på kallt vatten inte får överskrida 20 oC (ny anvisning) och att varmvattentemperaturen inte får understiga 55 oC (tidigare föreskrift 50 oC ). Genom en övre gräns för kallvatten kan planeringen och installationerna styras så att kall- och varmvattenledningarna installeras på ett tillräckligt stort avstånd från varandra eller isoleras. Den undre gränsen för varmvatten fastställs i social- och hälsovårdsministeriets anvisning om boendehälsa. Avsikten är att förhindra att vattnets mikrobiologiska och kemiska kvalitet försämras, och att mängden värmetåliga organismer ökar.

Mindre risk för vattenskador och bättre förutsättningar för underhåll

Den nya förordningen syftar till att minska risken för vattenskador och förlänga vatteninstallationernas livslängd genom att mer än tidigare satsa på åtgärder i samband med att installationerna tas i bruk. Sköljning och mätningar förutsätts för att kunna konstatera att installationerna överensstämmer med planen. Genom snabb upptäckt av läckage och förhindrande av att vatten tränger in i konstruktioner kan läckage- och fuktskador minskas i framtiden.

Förutsättningarna för underhåll av vatteninstallationer har blivit bättre genom det nya kravet på avstängningsventiler i varje bostad, och genom att klarlägga de utrymmen som behövs för underhåll. Då utrymmen reserveras för vattenmätning i varje bostad, kan ägaren besluta om installation och ibruktagande av en egen vattenmätare. Vattenmätning och -fakturering i enskilda lägenheter i ett höghus beräknas till exempel minska vattenförbrukningen med 10 procent på längre sikt.

För att minska skador från eventuella översvämningar från avlopp styrs pumpningen vid sådana avloppspunkter som finns under uppdämningshöjden.

Förordningens läsbarhet har förbättrats genom att teman som dimensionering och val av material har överförts till bilagor. Ändringar i samband med EU-standardiseringen har beaktats genom hänvisningar till gällande och harmoniserade EN-standarder. Förordningens ikraftträdande föranleder inga stora ändringar i det nuvarande välfungerande installationssättet.

Ytterligare information: VVS-ingenjör Juhani Tengvall, miljöministeriet, tfn 0400 143 949, fö[email protected], Överingenjör Kaisa Kauko, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9621,fö[email protected], Byggrådet Erkki Laitinen, miljöministeriet, puh. (09) 1603 9667, fö[email protected]