Ahti-programmet främjade regeringsprogrammets mål att förbättra vattendragens och Östersjöns tillstånd 2024

Med hjälp av Ahti-programmet har man minskat utsläppen av näringsämnen och skadliga ämnen i vattendragen och Östersjön runt om i Finland. Näringsämnesbelastningen och övergödningen bekämpades genom att sprida gips och andra jordförbättringsmedel på åkrar, stödja återvinningen av näringsämnen, främja forskningen om utnyttjande av återvinningsgödsel och minskning av gödslingens effekter på vattendragen och genomföra restaureringsarbeten i vattendrag och avrinningsområden.

Syftet med programmet för förbättring av vattendragens och havets tillstånd, Ahti, är att få näringsbelastningen dämpad, markstrukturen i skick, skadliga ämnen under kontroll och resurserna i förvar och i bruk. I regeringsprogrammet betonas särskilt sådana åtgärder som vidtas i Skärgårdshavets avrinningsområde. Ahti-programmet inleddes i början av 2024 och slog samman tidigare separata program för vattenskydd. En rapport om programmets resultat 2024 har nyligen publicerats.

För genomförandet av Ahti-programmet användes 2024 sammanlagt nästan 36 miljoner euro i statlig finansiering och projektgenomförarnas självfinansiering. Av den offentliga finansieringen riktades nästan 70 procent till understöd för projekt för återvinning av näringsämnen inom temat resurserna i förvar och i bruk. Drygt 15 procent av budgeten användes för projekt inom temat dämpa näringsbelastningen, såsom projekt för restaurering av vattendrag, och drygt 15 procent för åtgärder inom temat markstrukturen i skick, i synnerhet för anskaffning och spridning av gips, som bromsar utsläppen av näringsämnen.

”Ahti-programmet har en avgörande betydelse när det gäller att främja regeringsprogrammet och vatten- och havsskyddsverksamheten i olika delar av Finland. Ahti möjliggör många sådana åtgärder som enskilda aktörer inte skulle kunna vidta utan denna tilläggsfinansiering och detta samarbete”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Pilotområden för intensifierade åtgärder i Skärgårdshavets avrinningsområde

Avsikten är att fosforbelastningen från Skärgårdshavets avrinningsområde ska minskas med 30 procent och kvävebelastningen med 10 procent jämfört med den genomsnittliga nivån 2012–2021. Inom Skärgårdshavsprogrammet valdes de med tanke på belastningen viktiga avrinningsområdena till Aura å och Pemar å samt Kimitoön och de omgivande havsområdena till pilotområden. I dessa områden görs intensifierade vattenskyddsåtgärder i samarbete med jordbrukarna. Vid utgången av 2024 hade avrinningsområdesplaner färdigställts för 18 procent av avrinningsområdet. 

Inom Skärgårdshavets avrinningsområde inleddes samarbete med företag inom livsmedelsbranschen för att främja vattenansvaret inom livsmedelskedjan och minska näringsbelastningen från jordbruket. Under 2024 bereddes också en lägesrapport om strykandet av jordbruket i avrinningsområdet från den lista som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö upprätthåller över de värsta belastningskällorna senast 2027. 

Gipsspridningen på åkrarna fortsatte

Den för jordbrukarna avgiftsfria gipsspridningen på åkrar fortsatte i syfte att minska näringsbelastningen och förbättra markstrukturen. Hittills har cirka 67 procent av gipsspridningsmålet på 100 000 hektar uppnåtts. År 2024 spreds gips på sammanlagt över 13 000 hektar åker, varav nästan 2 600 var inom Skärgårdshavets avrinningsområde. Tack vare gipsspridningen minskade fosforbelastningen på Östersjön med 36 ton i fjol och med cirka 110 ton 2019–2024. 

Inom Ahti-programmet prövas och utreds möjligheterna att utvidga stödet för jordförbättringsmedel till att utöver gips också omfatta strukturkalk och fiber, så att jordbrukarna kan välja de lösningar som passar dem bäst. 

Restaurering av vattendrag och deras avrinningsområden

Ahti-programmet stöder på ett mångsidigt sätt restaurerings- och vattenhanteringsåtgärder i vattendrag och avrinningsområden i olika delar av Finland. År 2024 inleddes nästan 160 nya projekt som fick understöd på 4,3 miljoner euro. I projekten vidtas åtgärder både i vattendragen och i avrinningsområdena kring dem, till exempel genom att minska utsläppen från jord- och skogsbruket till vattendragen. Åtgärderna omfattar till exempel restaurering av livsmiljöer, avlägsnande av främmande arter och syresättning, och i avrinningsområdena till exempel anläggning av våtmarker, sedimenteringsområden, sedimenteringsbassänger, överfallsdammar och erosionsskydd.

Dessutom slutfördes 181 projekt 2024. Cirka 500 olika aktörer bedömdes ha deltagit i genomförandet av projekten, av vilka nästan 350 var privata markägare. Ahti-programmet stödde också expertnätverk för restaurering av vattendrag med nästan en miljon euro. Dessutom ordnades utbildning för dem som restaurerar vattendrag.

Genom understöden tryggades återvinningen av näringsämnen och kontrollen av skadliga ämnen

Ahti-programmet främjade återvinningen av näringsämnen genom att bevilja 20,9 miljoner euro i understöd till sammanlagt 28 projekt. Med understöden stöddes bland annat byggande eller utvidgning av nya biogasanläggningar, utveckling av återvinningen av vass och alger samt forskning om användning av återvinningsgödsel och minskning av gödslingens effekter på vattendragen. Dessutom ordnades två nya ansökningsomgångar för att främja återvinningen av näringsämnen.

Ahti stödde också vattenhanteringen i städerna och projekt för att minska utsläppen av skadliga ämnen. År 2024 pågick 30 projekt där det bland annat utarbetades övergripande vattenhanteringsplaner för städerna. Dessutom inleddes åtta nya projekt som understöddes med sammanlagt något under 0,5 miljoner euro. Minskningen av utsläppen av skadliga ämnen främjades också genom att pansarfartyget Ilmarinens riskvrak undersöktes och beslut fattades om att sanera det som myndighetsarbete.

Mer information:

Maria Laamanen
miljöråd, programchef
[email protected]
tfn 029 525 0359

Riikka Malila
programchef
[email protected]
tfn 029 525 0160