Undersökning: Föränderligt klimat bidrar till överhettning av byggnader och ökar risken för mögel i konstruktionerna

Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

Utan ytterligare åtgärder kommer de negativa hälsoeffekterna av höga temperaturer att öka betydligt i Finland redan inom den närmaste framtiden i takt med att befolkningen åldras.

I undersökningen ”Byggnaders fuktskador och överhettning i ett föränderligt klimat” har man gjort beräkningar av ytterväggskonstruktioners byggnadsfysikaliska funktion såväl i nuvarande klimatförhållanden som i projicerade framtidsscenarier. Utöver detta beräknades klimatförändringarnas inverkan på byggnaders överhettning och termiska komfort. Risken för översvämningar bedömdes utifrån litteratur och ökad nederbörd. Konsekvenserna av fuktskador och tillhörande mikrober i byggnader för människors hälsa granskades i två systematiska översikter. Höga sommartemperaturers inverkan på hälsan nu och i framtiden bedömdes med hjälp av epidemiologiska metoder och metoder för konsekvensbedömning.

Det viktigaste är att ytterväggskonstruktionerna har möjlighet att torka

Enligt undersökningen är risken för mögel i konstruktioner som byggts i enlighet med gällande bestämmelser liten även i framtida klimatförhållanden, även om mögelindex beräknas stiga en aning. Förutsättningar för en god byggnadsfysikalisk funktion är en ventilationsspringa bakom fasadbeklädnaden, en fasadplan med låg genomsläpplighet för slagregn samt material som inte möglar lätt. Risken för mögelskador ökar däremot i ytterväggskonstruktioner som släpper igenom slagregn, håller kvar fukten i porstrukturen (tegel, genomsläpplig betong) och har en svag ventilation. Både i nuvarande och i framtida klimatförhållanden är läget allvarligast i egnahemshushus, parhus och radhus med trästomme, tegelbeklädnad och en ventilationsspringa som fungerar dåligt.

Ökade slagregn är den största risken som klimatförändringarna innebär med tanke på väderutsatta konstruktioners hållbarhet. Fukt ingår nämligen i så gott som alla skademekanismer i det granskade materialet. Därför är det viktigt att fukt inte samlas i väderutsatta konstruktioner och att fuktiga konstruktioner har möjlighet att torka.

Översvämningar i vattendrag är ett regionalt problem som särskilt drabbar egnahemshus och parhus i områden med översvämningsrisk. Översvämningsrisken i dessa områden är känd. Däremot är det betydligt svårare att bedöma konsekvenserna av översvämningar som orsakas av kraftiga regn, eftersom avloppsnätens kapacitet och möjligheterna att absorbera regnvattnet i marken inverkar väsentligt på dessa.

Passiva solskyddslösningar räcker inte

Risken för överhettning av servicehus och bostäder under värmeböljor och risken för negativa hälsoeffekter till följd av detta är rätt hög redan i nuvarande klimatförhållanden och ökar ytterligare i de granskade framtidsscenarierna. Med hjälp av passiva solskyddslösningar och vädringsluckor kan man minska risken för överhettning betydligt och på ett kostnadseffektivt sätt. Enbart dessa räcker emellertid inte till för att förebygga överhettning och garantera behagliga värmeförhållanden i typiska finländska byggnader. Utöver dessa behövs det också aktiv nedkylning, särskilt under värmeböljor. Nedkylningsåtgärderna bör riktas till byggnader där äldre personer bor, eftersom hälsoriskerna är störst för dem.

Rekommendationer för att minska risken för fuktskador och överhettning

Det är av största vikt att de i undersökningen identifierade konstruktioner som innebär en risk för fuktskador repareras i tid och med rätt slags åtgärder. För att åtgärderna ska kunna genomföras rätt och enligt påvisat behov, bör konstruktionernas skick undersökas systematiskt. Undersökningen ska också omfatta mätningar av lufttätheten hos byggnadens klimatskal. I synnerhet efter tätningsåtgärder bör man även balansera byggnadens ventilations- och värmesystem.

Identifierade översvämningsområden ska inte planläggas utan tillräckliga översvämningsskydd. Med tanke på framtida grundliga reparationer av dagvattennäten rekommenderas det att dagvattensystemen dimensioneras för avsevärt större mängder vatten än för närvarande för att kapaciteten ska räcka till också i framtida klimatförhållanden. I synnerhet i nya områden som ska byggas, men också i gamla byggnadsområden, bör det primära alternativet vara att absorbera större mängder dagvatten i grönområden.

Det behövs mera anvisningar om hur förebyggande av överhettning genom passiva lösningar bättre ska beaktas i ett så tidigt skede som möjligt av projekteringen av byggnader. Även om överhettningen kan minskas avsevärt med passiva solskyddslösningar, är det viktigt att man säkerställer en tillräcklig tillgång till dagsljus i vistelseutrymmen då man planerar lösningar som påverkar ljusförhållandena, till exempel persienner. Användningen av vädringsluckor får inte heller försämra inomhusluftens kvalitet eller höja bullernivån. Åtgärder behövs i alla typer av bostadshus. I syfte att förebygga allvarliga negativa hälsoeffekter bör den aktiva nedkylningen ökas i första hand i byggnader där det bor personer som är över 65 år eller som lider av kroniska sjukdomar. Det gäller alltså framför allt sjukhus och servicehus, men också exempelvis bostäder där det bor personer som får hemvårdstjänster.

Det rekommenderas att åtgärdsgränserna för rumsluftens temperatur utanför uppvärmningsperioden (social- och hälsovårdsministeriets förordning 545/2015) ses över, eftersom negativa hälsoeffekter har konstateras också vid lägre temperaturer. I och med att forskningsrönen är få är det svårt att fastställa en entydig gräns där de allvarliga negativa hälsoeffekterna snabbt börjar öka bland känsliga befolkningsgrupper. När det gäller de allra känsligaste individerna, till exempel äldre personer som lider av svåra sjukdomar, är det möjligt att även en mindre ökning av rumstemperaturen kan få allvarliga följder.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Ytterligare information: Jukka Lahdensivu, ansvarig ledare för projektet, Tammerfors universitet, tfn 0400 733 852, [email protected], Anne Karvonen, docent, ledande forskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 325, [email protected], Juha Jokisalo, äldre forskare, Aalto-universitetet, tfn 050 407 2287, [email protected], och Timo Lanki, professor i miljöepidemiologi, Östra Finlands universitet, tfn 050 470 4928, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.