Statsrådets principbeslut: Ekologiska mål för offentlig upphandling
Statsrådet utfärdade i dag ett principbeslut om strategiska ekologiska mål för offentlig upphandling fram till 2035. Målen gäller upphandlingar inom byggande, transporter och fordon, livsmedel och måltidstjänster, vissa social- och hälsovårdstjänster samt informations- och kommunikationsteknik. Upphandlingar inom dessa områden är kostnadsmässigt omfattande och har stor betydelse med tanke på miljöolägenheter och minskningen av dem.
Värdet av den offentliga upphandlingen är i Finland över 38 miljarder euro per år, det vill säga cirka 14 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorn spelar en viktig roll när det gäller att minska skadliga natur- och miljökonsekvenser och främja en ren marknad. Offentliga upphandlingar stod för 16 procent av Finlands koldioxidfotavtryck 2019.
”De offentliga upphandlingarnas omfattning är mycket stor. Statsrådet har nu ställt upp mål som skapar förutsägbarhet och styr statliga upphandlande enheter till att göra miljömässigt bättre upphandlingar, samtidigt som de uppmuntrar företag att utveckla lösningar som motsvarar behoven”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.
Mindre koldioxidfotavtryck och ekologiskt fotavtryck, mer cirkulär ekonomi
De nationella målen fungerar som en färdplan som hjälper de upphandlande enheterna att minska koldioxidfotavtrycket och det ekologiska fotavtrycket från sina upphandlingar och att främja cirkulär ekonomi och därigenom minska olägenheterna för miljön. Målen styr organisationernas upphandlingar och visar för företagen vilka upphandlingslösningar som behövs i framtiden.
Principbeslutet förpliktar de statliga upphandlande enheterna att beakta de ekologiska målen för offentlig upphandling. Statsrådet rekommenderar dessutom att alla andra offentliga upphandlande enheter iakttar målen och principerna i principbeslutet.
Varje upphandlande enhet fastställer själv de åtgärder, metoder och kriterier som ska användas för att fullfölja upphandlingen med hjälp av proaktiv diskussion, det vill säga marknadsdialoger, med företag. Detta bidrar till att främja att upphandlingen motsvarar behoven och stöder innovationer och miljömålen. Dessutom utarbetas en verksamhetsmodell för proaktiv marknadsdialog i samarbete med Business Finland. Den upphandlande enheten beaktar målen vid upphandling på så sätt att målen inte medför merkostnader under upphandlingens livscykel, och inte heller påverkar vårdresultaten eller patientsäkerheten.
De ekologiska målen för offentlig upphandling har utarbetats i omfattande samarbete med intressentgrupper och branschorganisationer under 2024–2025. Arbetet leddes av en styrgrupp bestående av representanter för olika ministerier.
Till stöd för de upphandlande enheterna har miljöministeriet sammanställt en översikt över den miljörelaterade sektors- och produktlagstiftning som gäller offentliga upphandlingar samt en förteckning över vägledningar och upphandlingskrav. Dessutom utvecklas tjänsten kriteeripankki.fi, som innehåller kriterier för ansvarsfulla upphandlingar, samt verksamhetsmodellen för proaktiv marknadsdialog i samarbete med en sakkunniggrupp som ska inrättas. Till sakkunniggruppen bjuds in sakkunniga från upphandlande enheter och ministerier.
Hur målen framskrider följs upp på nationell nivå med hjälp av informationsresursen för offentlig upphandling, som administreras av Statskontoret. Behovet av att uppdatera målen bedöms 2030 i samarbete med forskningsinstitut, upphandlande enheter och olika branscher.
Genom principbeslutet genomförs bland annat föresatserna i regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering om att den cirkulära ekonomin ska beaktas vid offentlig upphandling och användningen av innovativ upphandling främjas.
Mer information:
Salla Koivusalo
specialsakkunnig
tfn 0295 250 289
[email protected]