Unga är i huvudsak nöjda med sitt boende

Enligt en färsk utredning om ungas boende är en majoritet av de finländska ungdomarna nöjda med sitt nuvarande boende, som oftast är hyresboende. I framtidsdrömmarna betonas ändå ägarboende och egnahemshus. Höga boendekostnader, svårigheter med försörjningen och stöd från närstående påverkar många ungas val och framtidsplaner.

Med hjälp av bostadspolitiska åtgärder vill man stödja ungas boendeönskemål och möjligheter.

”Utredningen bekräftar att unga fortfarande drömmer om ägarboende och småhusboende. Vi strävar efter att främja möjligheterna till detta genom olika åtgärder. Regeringen har till exempel redan förbättrat möjligheterna för dem som köper sin första bostad genom att höja maximibeloppen för BSP-lån. Det har också beslutats att självfinansieringsandelen ska sänkas”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Utredningen, som finansierats av miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet och genomförts tillsammans med Förbundet för Ungdomsbostäder NAL rf, granskar boendet bland unga i åldern 18–29 år samt de ungas framtidsplaner och drömmar. Utredningen genomfördes av Iro Research Oy. Den gjordes som en enkätundersökning 2025, och över 1 500 unga besvarade enkäten. Motsvarande utredningar har tidigare gjorts sex gånger, och resultaten jämförs i tillämpliga delar med tidigare enkäter.

Enligt utredningen är cirka fyra av fem unga nöjda med sitt nuvarande boende. Nöjdheten ligger på samma nivå som 2020. Särskilt nöjda är de unga som bor i stadscentrum och i ägarbostäder. De unga önskar att deras boende ska erbjuda närhet till naturen, god tillgång till service och närhet till närstående människor.

Hyresboende nu, ägarbostad i framtiden

Hyresboende är fortfarande den klart vanligaste boendeformen. Av de unga som bor självständigt bor 81 procent i hyresbostad. Tolv procent bor i ägarbostad. Hyresboendet har ökat de senaste åren, medan andelen ägarboende har minskat. Förändringen är tydligast på landsbygden, där andelen unga som bor i hyresbostad har ökat från 31 procent till 59 procent och ägarboendet på motsvarande sätt har minskat.

Även om hyresboende passar de flesta i deras nuvarande livssituation uppger omkring två tredjedelar av de unga att de tänker köpa en bostad i framtiden. Bostadsdrömmarna gäller oftast trerummare, och nästan 60 procent vill i framtiden helst bo i ett egnahemshus.

I de ungas boendeönskemål betonas boende i stora städer, men intresset för boende på landsbygden också har ökat.

Ensamboendet har minskat, det har blivit vanligare att bo tillsammans

Unga som bor ensamma är fortfarande den största gruppen, men deras andel har minskat med 11 procentenheter på fem år. År 2025 bodde 36 procent av de unga ensamma, medan motsvarande andel fem år tidigare var 47 procent.
Delat boende med rumskamrater är en boendeform som passar allt fler unga. Däremot är korridorboende med främmande människor fortfarande inte lockande för de flesta unga.

Andelen unga barnfamiljer har fortsatt att minska. Antalet barnfamiljer har minskat jämnt med 17 procentenheter från 1990-talet till 2025. Allt fler unga upplever att bostadsbekymmer belastar vardagen och påverkar när man vågar skaffa barn. Enligt utredningen bedömer 37 procent av de unga att boendesituationen till exempel skjuter upp barnskaffandet. Denna andel har ökat med 16 procentenheter sedan 2020.

Det finns skillnader mellan unga i hur de klarar boendekostnaderna

Boendekostnaderna framträder i utredningen som en central källa till oro. Drygt en tredjedel av de unga har varit tvungna att dra in på annat i livet för att klara boendeutgifterna, och omkring en tiondel har bytt till en billigare bostad.

De flesta unga upplever fortfarande att de klarar boendeutgifterna relativt väl, men överlag har förmågan att klara kostnaderna försämrats jämfört med tidigare, särskilt bland dem som bor på hyra, ensamstående och studerande. Bland dem som bor ensamma uppger 37 procent att deras inkomster inte helt räcker till för boendeutgifterna, medan motsvarande andel i hushåll med flera personer är 24 procent. Dessutom upplever nästan en fjärdedel av de unga att ändringarna i den sociala tryggheten har försämrat deras möjligheter att klara boendekostnaderna. Av de svarande anser 39 procent att ändringarna inte har haft någon inverkan.

För många spelar stöd från familjen och närstående en viktig roll när det gäller att klara boendet. Enligt utredningen har nästan hälften av de unga fått ekonomiskt stöd för sitt boende av sina föräldrar eller släktingar. Studerande, hyresboende och unga i åldern 21–23 år har oftare än andra fått sådant stöd.

Bekanta dig med utredningen: Ungas boende 2025 (statrådets publikationsarkiv Valto), på finska

Mer information

Hanna Kettunen
specialsakkunnig
tfn 0295 250 010
[email protected]

Emma-Stina Vehmanen
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 0295 250 078
[email protected]