Ett sammandrag av utlåtandena om ändringen av bygglagen är färdigt
Lagförslaget om ändring av bygglagen samlade totalt 318 utlåtanden under remissbehandlingen. Förslaget gäller beaktande av kortvarig uthyrning av bostäder i lagen samt genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om förnybar energi.
Dygnsbegränsningar för kortvarig uthyrning ansågs problematiska ur olika perspektiv
Enligt förslaget ska kortvarig uthyrning av det egna hemmet vara tillåten utan begränsningar, vilket innebär att hemmet kan hyras ut till exempel under en semesterresa. Kortvarig uthyrning av en investeringsbostad eller en så kallad andrabostad är tillåten i 90 dagar, det vill säga cirka tre månader per år. Kortvarig uthyrning av en sådan bostad är alltså mer begränsad än kortvarig uthyrning av en egen stadigvarande bostad. Som kortvarig uthyrning betraktas uthyrning av en bostad i perioder på mindre än fyra veckor. Kommunen kan dock i sin byggnadsordning tillåta kortvarig uthyrning under 180 dagar per kalenderår. Idéer för de föreslagna dygnsbegränsningarna har hämtats från andra nordiska länder.
Det kom in ett stort antal utlåtanden om förslagen om kortvarig uthyrning av bostäder. I utlåtandena ansågs dygnsbegränsningen vara problematisk ur olika perspektiv. Majoriteten av remissinstanserna ansåg också att bestämmelserna inte bör gälla fritidsbostäder. Bedömningen av propositionens konsekvenser och grundlagsbedömning ansågs i utlåtandena vara bristfälliga.
Förslagen gällande genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om förnybar energi understöddes
För att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda fogas till bygglagen en definition av nollutsläppsbyggnad. Dessutom ändras bygglagens bestämmelser om väsentliga tekniska krav för energiprestanda och nära-nollenergibyggnader så att de överensstämmer med direktivet. I bygglagen föreslås också en ändring av minimiandelen energi från förnybara energikällor i nya byggnader och byggnader som genomgår större renoveringar.
Remissinstanserna understödde i huvudsak de föreslagna ändringarna och ansåg att främjandet av byggnaders energiprestanda är värt att understöda. De instanser som representerar byggnadsägare och boende betonade i sina utlåtanden att direktivet bör genomföras nationellt på ett sätt som medför så låga kostnader som möjligt. I utlåtandena konstaterades att det är svårt att bedöma konsekvenserna utan de förordningsutkast som hänför sig till genomförandet och som preciserar de aktuella bestämmelserna. Förslaget att ta bort kravet på tillstånd för reparationer som påverkar byggprojektens energiprestanda fick både motstånd och understöd.
Propositionen kommer att omarbetas utifrån remissvaren. Avsikten är att överlämna propositionen till riksdagen under hösten 2025.
De förordningsutkast som hänför sig till genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda och som gäller de numeriska värdena på energiformsfaktorerna för byggnader, nollutsläppsbyggnaders energiprestanda och förbättring av byggnaders energiprestanda till nollutsläppsbyggnader vid reparations- och ändringsarbeten var på remiss i våras. Under hösten kommer propositionsutkast om energicertifikat för byggnader, laddningspunkter för elbilar i byggnader och energiprestandan för installationssystem i byggnader att sändas på remiss.
Mer information
Liisa Meritähti-Lustig
lagstiftningsråd
tfn 029 525 0408
[email protected]