Gipsspridningen på åkrar i Skärgårdshavsområdet fick en bra start och år 2020 kom det in rekordmånga ansökningar om finansiering för restaureringsprojekt inom programmet för effektiverat vattenskydd
Inom programmet för effektiverat vattenskydd spred man år 2020 gips som binder näringsutsläpp på sammanlagt nästan 9 000 hektar åkrar i syfte att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Försöken med andra nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket, det vill säga spridning av strukturkalk och fiberslam, framskred också. Enligt programmets färska årsrapport kom det in rekordmånga ansökningar om understöd för restaureringsprojekt. I Östersjön sanerades dessutom två riskvrak.
Gipsspridningen genomfördes i samarbete med såväl jordbrukare inom Egentliga Finland som myndigheter, jordbruksrådgivare och aktörer som levererade och spred gipset. Detta nya samarbete gav värdefull information om genomförandet av gipsbehandlingar i stor skala och om jordbrukarnas erfarenheter. En ny ansökningsomgång för gipsspridning inleds i vår. Gipsspridningen är avgiftsfri för jordbrukarna. I år är målet att sprida gips på sammanlagt 20 000 hektar åkrar i Skärgårdshavets avrinningsområde.
De första forskningsresultaten från försöken med strukturkalk och fiberslam kommer under detta år. Enligt preliminära resultat har belastningen av fasta partiklar och fosfor i avrinningsvattnen minskat och betskörden förbättrats. År 2021 ska det för jordbrukarna utarbetas en handbok om hur metoderna ska tillämpas och hur de påverkar odlingen och belastningen på vattendragen.
Utöver att näringsbelastningen minskas ökar programmet förståelsen för hur näringsbelastningen från land förändrar Skärgårdshavets ekosystem. Forskningsprojektet MaaMeri, som samordnas av Finlands miljöcentral, inledde insamlingen av ny information i Skärgårdshavet tillsammans med dess projektpartner.
Klimatförändringen minskar nyttan av vattenskyddsåtgärderna och är en utmaning för den biologiska mångfalden i vattennaturen. Vattenskyddsåtgärderna är mer effektiva när de genomförs som större helheter i specifika avrinningsområden. Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet erbjöd finansiering för projekt som främjar naturenlig vattenhushållning inom jord- och skogsbruket. Information om de nya metoderna får stöd av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som samordnas av Finlands miljöcentral.
Finländarnas intresse för skyddet av närliggande vattendrag har ökat
I fjol inleddes på olika håll i landet cirka 80 nya projekt för restaurering av vattendrag. Antalet aktörer och delfinansiärer inom restaureringsprojekten har också ökat när nya kommuner och andra regionala aktörer gått med i verksamheten.
”Jag är glad över att man hittat finansieringskanaler för vattenskyddet och att skyddet av närliggande vattendrag och deras tillstånd upplevs som en viktig och gemensam sak”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Möjligheten att få finansiering för planeringen och genomförandet av projekt har också gett ny fart åt verksamheten inom många föreningar och stiftelser som arbetar med vattenskydd. I och med programmet har man kunnat stödja och sammanföra aktörerna inom vattenskyddet och garantera en högklassig verksamhet som baserar sig på forskning och uppföljning.
Skadliga ämnen i städernas vatten är ett nytt problem
Det finns ännu inga effektiva metoder för att avlägsna skadliga ämnen ur städernas avloppsvatten och dagvatten. Programmet för effektiverat vattenskydd stöder forskningen och utvecklingen av nya metoder genom att finansiera sju projekt som ämnar till att utveckla metoder för att minska belastningen av de skadliga ämnen som förekommer i avloppsvatten och dagvatten.
Östersjöns riskvrak är dolda miljöhot
Finlands miljöcentral tömde oljan ur två miljöfarliga vrak i Skiftet nära Åland i samarbete med gränsbevakningsväsendet. Målet för i år är att sanera minst ett vrak.
Insatserna gör det möjligt att skapa en ny modell för myndighetssamarbete när det gäller att hantera de miljörisker som vraken orsakar. I Finlands territorialvatten finns det över 20 riskvrak.
En halvtidsöversyn av programmet görs år 2021
I slutet av året görs en halvtidsöversyn av programmet. Det är viktigt att få respons på hur väl programmet har ökat vattenskyddets synlighet, ökat samarbetsmöjligheterna och bidragit till att sprida information om nya metoder och framtida utmaningar inom vattenskyddet. Med hjälp av denna kunskap kan man bedöma hur väl programmets ursprungliga mål har uppnåtts och hur det stöder genomförandet av vatten- och havsförvaltningsplanerna 2022–2027 samt öka antalet kunniga aktörer inom vattenskyddet.
”Det är vårt gemensamma ansvar att trygga en god vattenstatus i det föränderliga klimatet. För detta behövs kompetens och ekonomiska insatser från såväl staten, kommunerna, företagen, föreningarna och forskarna som de privata markägarna och de som använder vattendragen”, säger minister Krista Mikkonen.
Årsrapporten finns på programmets webbplats:
Ytterligare information
Antton Keto, programchef, tfn 029 525 0148, [email protected]
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, [email protected]