Utredning: Genombrott i plaståtervinning förutsätter mångsidiga åtgärderoch tydlig offentlig styrning

Enligt en färsk utredning kräver genombrottet i plaståtervinning i Finland många åtgärder och styrning av den offentliga makten som stöder dessa, och till exempel de anläggningsinvesteringar som planeras räcker inte till för att öka återvinningsgraden av plast i betydande utsträckning. Nuförtiden hamnar cirka 80 procent av all plastavfall i Finland i energiåtervinning.

Utredningen som genomförts av Finlands miljöcentral och ResourceLoop Oy konstaterar att identifiering av kvantitativt betydande, underutnyttjade plastavfallsflöden är en förutsättning för fördelning av politiska åtgärder, företagens investeringslösningar samt planering av återvinningssystem. Företagens investeringar i plaståtervinningen kräver en förutsägbar mängd plastavfallsråmaterial som till antal och kvalitet är tillräcklig.

Vid återvinning av företagens plastförpackningar finns mycket outnyttjad potential

Före utgången av 2025 ska hälften av plastförpackningarna återvinnas inom EU. Finland kommer inte att nå detta mål inom den utsatta tiden eftersom återvinningsgraden av plastförpackningar 2022 var 31 procent och 2023 beräknas den ha sjunkit från detta. Finland kommer inte heller att nå de återvinningsmål som ställts upp för kommunalt avfall. Till följd av detta har EU-kommissionen inlett ett överträdelseförfarande mot Finland vid sidan av många andra EU-länder. 

En betydande ökning av återvinningsgraden av plastförpackningar från nuvarande 30 procent förutsätter satsningar på insamling och återvinning av företagens plastförpackningar förutom ökningen av återvinning av konsumentplast.

”Även om det behövs satsningar på att öka även hushållens sorteringsvilja, ska mer uppmärksamhet särskilt ägnas åt företagsförpackningar eftersom deras återvinningsbarhet är bättre än konsumentplastförpackningarnas. Således har insamlingsgraden av företagsförpackningarna som är typiskt tillverkade av en plastsort en relativt större inverkan på återvinningsgraden av plastförpackningarna än insamlingsgraden av konsumentförpackningarna”, konstaterar Jani Salminen, ledande forskare från Finlands miljöcentral. 

Bristfällig information förhindrar både investeringar och planering av åtgärder inom den offentliga makten

”En oklar helhetsbild av plastavfallsflöden försvårar investeringsbeslut som fattas om processering av plastavfall och återvinningsinfrastrukturer. Stora anläggningsinvesteringar förutsätter information om tillgång på plastavfall, underutnyttjade plastavfallsflöden och även kostnader för insamlingen och ordnandet av logistik”, påpekar Petra Rinne, forskare från Finlands miljöcentral.

För närvarande får man information om plastflöden i första hand i fråga om förpackningar och förpackningsavfall som omfattas av producentansvaret samtidigt när andelen plastförpackningar som inte omfattas av producentansvaret uppgår uppskattningsvis till cirka 60 procent av allt plastavfall. Informationsproduktion och åtgärder för att främja återvinningen ska i mer omfattande grad riktas även till övriga plastavfallsflöden.

Offentlig styrning av plaståtervinningen behöver tydligare nationella riktlinjer

Forskare har identifierat centrala ändringsbehov som gäller den offentliga styrningen av plaståtervinningen och gett rekommendationer om dess utveckling. Många utvecklings- och utredningsbehov hänför sig till att förbättra effekten av den nuvarande regleringen eller den reglering som bereds och att förebygga icke-önskade bieffekter som regleringen medför.

För att trygga mängden plastavfallsråmaterial och säkerställa kvaliteten på avfallsbaserad input och plaståtervinning rekommenderar utredningen inkludering av avfallsförbränning i utsläppshandeln och införande av regleringen att inte mer skapa avfall och produktpass.
Genom att utveckla regleringen av kemisk återvinning och återvinning på molekylnivå kan nya tekniker och slutprodukter bidra till hållbar cirkulär ekonomi för plast. Samtidigt blir verksamhetsmiljön tillräckligt stabil för nödvändiga investeringar. I detta arbete behövs satsningar på att bilda Finlands nationella ståndpunkter och diskussion om dem.

De nationella riktlinjerna behöver förtydligas även i förhållande till de FUI-politiska riktlinjerna, satsningarna på produktpolitik samt uppföljningen av effekten av de modulerade avgifter som omfattas av systemet för producentansvar.  Återvinningslösningar för plast som anknyter till den nationella politiken för cirkulär ekonomi och industri kan snabbare minska Finlands plastavgift.

Inom det gemensamma projektet mellan Finlands miljöcentral (Syke) och ResourceLoop Oy som statsrådet beställt utreddes nuläget, framtiden och utvecklingsmöjligheterna för plaståtervinningen och marknaden för återvunnen plast i Finland. Resultaten från projektet stöder genomförandet av Finlands färdplan för plast så att plaståtervinningen skulle vara avsevärt effektivare än för närvarande och marknaden för återvunnen plast avsevärt större i Finland år 2030.

Mer information: Jani Salminen, projektchef, ledande forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251608, [email protected]