Spetsprojektet för iståndsättning av vattendrag framskrider: målet god miljöstatus i vattendragen och i Östersjön
Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet informerar
För att en bättre miljöstatus ska kunna uppnås i vattendragen och i Östersjön krävs handling, pengar och långsiktigt arbete – och god planering. Statsrådet har i dag godkänt vattenförvaltningsplanerna, som sträcker sig till 2021, och havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram. Planerna har beretts i brett samarbete med olika myndigheter, intressentgrupper och medborgare. Genom planerna genomförs spetsprojektet "Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts", som ger riktlinjer för hur god miljöstatus ska nås i vattendragen och i Östersjön.
Planerna innehåller kostnadseffektiva åtgärder för hur en god miljöstatus kan upprätthållas i vattendrag och till havs och hur tillståndet i vattendrag som är i dåligt skick kan förbättras. Åtgärderna ger avsevärda fördelar. Rena vattendrag och en havsmiljö med rik flora och fauna garanterar trygga dricks- och badvatten och goda fiskevatten. God vattenkvalitet gagnar såväl invånarna som näringarna i området. Nya innovationer och utveckling av dem i anslutning till skyddsarbetet kan också ge finska företag nya exportmöjligheter.
Vattendragen huvudsakligen i gott tillstånd, framför allt övergödningen bekämpas
Sammanlagt 85 procent av vår sjöareal och 65 procent av våra åar och älvar har god eller hög ekologisk status. Tillståndet är däremot sämre i kustvattnen, där endast en fjärdedel av arealen har god status. Det största problemet är övergödning.
Att minska näringsbelastningen är den största utmaningen i synnerhet i Finska viken, i Skärgårdshavet och i många sjöar. Övergödningen i Östersjön kan begränsas i betydande grad, men det tar årtionden innan god status uppnås. Klimatförändringen leder till ytterligare utmaningar när det gäller att bekämpa övergödningen.
"För jordbrukets del genomförs ett flertal nya lösningar för att näringsämnen i högre grad ska tas till vara, självförsörjningen i fråga om näringsämnen och energi höjas och gårdarnas lönsamhet förbättras. För att dessa goda metoder ska kunna mångfaldigas krävs det nu fördomsfria pilotförsök", konstaterar jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Åkrarna bör i ännu högre grad ha växttäcke vintertid och de näringsämnen som finns i gödseln bör effektivare tas till vara på åkern. Till de nya innovativa åtgärderna hör bl.a. att sprida gips på åkermark och att ta i bruk fiskfoder som tillverkats av råvaror från Östersjöområdet. Dessutom utreds förutsättningarna att begränsa den övergödning som orsakas av Östersjöns egna näringslager.
Särskilt fokus på vandringsfiskarna i åar och fiskbestånden vid kusten
Så gott som alla av Finlands största åar och älvar som mynnar ut i Östersjön är utbyggda, och de ursprungliga vandringsfiskbestånden har dött ut. För att fiskarnas naturliga kretslopp ska stärkas och en god ekologisk status nås krävs det flera åtgärder som sinsemellan stöder varandra. "Regeringen främjar spetsobjekten i fiskvägsstrategin med målet att återställa vandringsfiskarnas naturliga reproduktionscykel" säger minister Tiilikainen. Med tanke på vården av fiskbestånden i utbyggda vattendrag tas det fram nya lösningar i samarbete med intressentgrupper i respektive områden. Skyddet av hotade fiskarter ska effektiviseras.
Nya initiativ för att förbättra Östersjöns tillstånd
Åtgärdsprogrammet för havsförvaltningsplanen innehåller 29 åtgärder. De är inriktade på att begränsa övergödningen och skydda den biologiska mångfalden och även minska nedskräpningen och undervattensbullret. Till de nya initiativen hör också en utredning om förekomsten av läkemedel i havsvattnet och en sammanställning av uppgifter om småskalig muddring med tanke på en effektivare hantering av dessa i fortsättningen. Vid kusten utreds vidare möjligheterna till, och behovet av, reglering av fisket.
De åtgärder som rör sjöfarten ska bidra till bättre säkerhet i fartygstrafiken, minska riskerna för fartygsolyckor och förbättra oljebekämpningsberedskapen. Utsläppen från sjöfarten minskas genom att man satsar på alternativa bränslen, t.ex. kondenserad naturgas (LNG). Den finska cleantechindustrin har här en central roll.
För genomförandet av åtgärderna ansvarar de aktörer som påverkar vattenstatusen och som har nytta av rent vatten, dvs. offentliga sektorn, verksamhetsutövare, olika organisationer och medborgarna. Genomförandet av planerna finansieras också bl.a. av utvecklingsprogrammet för landsbygden, Europeiska havs- och fiskerifonden och regeringsprogrammets spetsprojekt.
Mer information:
Jyrki Peisa, jordbruks- och miljöministerns specialmedarbetare, tfn 050 364 08 36, [email protected] (Förfrågan om intervju med minister Kimmo Tiilikainen)
Hannele Nyroos, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 211, [email protected] (Frågor som rör vattenvården)
Maria Laamanen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 359, [email protected] (Frågor som rör havsvården)
Minna Hanski, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 360, [email protected] (Frågor som rör vattenvården)
Heikki Lehtinen, fiskeriöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 433,
[email protected] (Frågor som rör havsvården)