Förslag: modell för uthyrning i andra hand ska öka utbudet av hyresbostäder

Med hjälp av en ny modell för andrahandsuthyrning ska en privat bostadsägare kunna hyra ut sin bostad till en allmännyttig organisation som i sin tur hyr ut den till en person som är utan bostad. Hyresgästen ska samtidigt erbjudas stödtjänster som säkerställer ett lyckat boende. Andrahandsuthyrning av detta slag kunde bedrivas av Y-stiftelsen, frivilliga städer och sådana organisationer som producerar tjänster som stöder boendet. Allmännyttiga organisationer skulle också kunna köpa bostäder av privata ägare för uthyrningsändamål. Detta föreslår en inofficiell arbetsgrupp, som funderat på lösningar på det snabbt växande behovet av hyresbostäder. Arbetsgruppen överlämnade i dag sitt förslag till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Arbetet har sin utgångspunkt i den senaste tidens ökning i fråga om antalet asylsökande och den inverkan detta har på dagens situation där det redan från tidigare är lång kö till statsunderstödda hyresbostäder till rimligt pris, i synnerhet i huvudstadsregionen.

Enligt förslaget kunde andrahandsuthyrning bidra till att det snabbt kan erbjudas hyresbostäder i och med att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas. Detta skulle gagna alla parter: den som behöver bostad hittar ett hem till rimligt pris, Y-stiftelsen och städerna garanterar att hyresvärden får sin hyresavgift och bostadsbristen i kommunerna avhjälps. Invandrarna bor i vanliga bostäder i olika bostadsområden som en del av det omgivande samhället, vilket är viktigt för lyckad integration. Andrahandsuthyrning av detta slag kunde inledas redan den 1 maj 2016.

Även nyproduktion behövs

Arbetsgruppen framhäver även behovet av nyproduktion. Avsikten är att komma överens om mängden nyproduktion och ett tillräckligt tomtutbud i avsiktsförklaringarna om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalen). Målet är att förhandlingarna om dessa avtal ska slutföras under vårens lopp. Störst brist på nya statsunderstödda hyresbostäder råder i huvudstadsregionen och i andra tillväxtcentrum.

När det gäller att hitta bostadslösningar betonar arbetsgruppen även vikten av tillräcklig boenderådgivning och att det bör tillhandahållas tillräckligt med information på flera språk. Rådgivning skulle redan denna vår kunna ordnas i de största förläggningarna. I den integrationsplan som kommunen, arbets- och näringsbyrån och invandraren tillsammans gör upp ska också personens bostadssituation och bostadsbehov antecknas.

Alla bostadssökande på samma linje

Man bedömer i dag att omkring en tredjedel av de asylsökande som kommit till Finland kommer att få uppehållstillstånd. Merparten av dem ansöker sannolikt om en statsunderstödd hyresbostad, även om det också finns sådana som strävar efter att bo i ägarbostad.

De personer som fått uppehållstillstånd och som ansöker om en statsunderstödd hyresbostad är i samma ställning som andra sökande som är i brådskande behov av bostad. I fråga om varje sökande bedöms situationen utifrån enhetliga kriterier, oavsett personens bakgrund.

Arbetsgruppen bildades i samband med att tjänstemän som sköter bostads- och integrationsfrågor hos staten och i huvudstadsregionen sammanträdde i början av november. Arbetsgruppen, vars medlemmar representerar de största städerna och olika samfund i bostadssektorn, tog snabbt tag i arbetet. Ordförande för gruppen var Peter Fredriksson, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

• Arbetsgruppens förslag   (pdf, på finska)

Mer information:

Peter Fredriksson, specialsakkunnig, tfn 0295 250 066, [email protected]

Tea Usvasuo, ministerns specialmedarbetare, tfn 046 922 89 46, [email protected]