Rapport: Antalet vräkningar ökar tydligt

Enligt en rapport som miljöministeriet beställt har antalet vräkningar i Finlands största städer ökat med i genomsnitt 80 procent under de senaste tio åren. Även hyresboendet har ökat under de senaste tio åren. Statistik om bakgrunden till vräkningar kan bidra till att förebygga vräkningar, men tillgången till sådan information har varit begränsad.

”Den tydliga ökningen av vräkningar sedan 2022 är oroväckande och det är värdefullt att vi genom rapporten nu har mer detaljerad information om de personer som vräkts och om bakgrundsfaktorerna till vräkningarna. En viktig insikt är att vräkningar från statligt stödda hyresbostäder är vanligare än från marknadshyresbostäder. Jag hoppas att aktörerna inom det statligt stödda hyresboendet, som allmännyttiga och samhällsstödda organisationer, ambitiöst satsar på att minska antalet vräkningar”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala. 

I den färska rapporten granskas helhetssituationen i fråga om vräkningar på nationell nivå och i de nio största städerna. Syftet är att få mer detaljerad information om de personer som vräkts och om de omständigheter och faktorer som ligger bakom vräkningarna, samt att tillhandahålla kunskap som stöd för att förebygga bostadslöshet. 

Antalet vräkningar per år var relativt stabilt mellan 2015 och 2021. Från och med 2022 har dock antalet vräkningar ökat tydligt. År 2024 inkom 35 procent fler vräkningsärenden till utsökning än år 2021. Under granskningsperioden ökade antalet genomförda vräkningar med 188 procent i Helsingfors, 180 procent i Vanda och 138 procent i Jyväskylä. I Esbo var ökningen 71 procent och i Lahtis 54 procent. Endast i Uleåborg minskade antalet vräkningar. Antalet var 31 procent mindre än år 2015. 

Förutom tillväxtprocenten fanns det betydande skillnader mellan städerna i hur stor andel av hyresgästerna som vräktes årligen. Till exempel i Helsingfors, där ökningen var snabbast, var andelen vräkta år 2024 ändå den tredje lägsta, och ungefär hälften av andelen i Vanda. Vräkningar från statligt stödda hyresbostäder var genomgående vanligare än från marknadshyresbostäder. 

Enligt rapporten är den som vräks oftast en ung, lågutbildad man som är född i Finland. Under det senaste decenniet var 68 procent av de vräkta män, och nästan hälften var under 35 år. Vräkningarna är starkt koncentrerade till unga män vars högsta utbildning är grundskola eller yrkesskola. Av de vräkta var 82 procent födda i Finland.  Nästan hälften vräktes efter mindre än ett års boende. I genomsnitt har de bytt bostad vartannat år. Äldre personer som vräks har i genomsnitt bott längre i den bostad de vräks från. 

Miljöministeriet gav Datarummet i uppdrag att göra utredningen. Utsökningsverket och Centralen för statligt stött bostadsbyggande deltog också aktivt. Datarummet har i rapporten samkört Utsökningsverkets vräkningsdata med andra registeruppgifter. 
 

Mer information

Vilja Kamppila
Projektkoordinator
Centralen för statligt stött bostadsbyggande
tfn 0295 250 576
[email protected]

Matleena Haapala
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 332
[email protected]

Niilo Luotonen
VATT Datarummet
specialforskare
[email protected]
 tfn +358 295 519 421