Enighet kring ett globalt plastavtal eftersträvas i Genève den 5–14 augusti

Den 5–14 augusti förhandlar representanter för FN-länderna om ett globalt plastavtal i Genève i Schweiz. Förhandlingsläget är mycket utmanande, och samtidigt ökar det politiska trycket på att nå en överenskommelse. Också det utmanande utrikespolitiska läget har försvårat förhandlingarna om ett plastavtal.

FN:s miljöförsamling (UNEA) inrättade år 2022 en mellanstatlig förhandlingskommitté för att förhandla fram ett globalt plastavtal. Förhandlingskommittén har till uppgift att utarbeta ett rättsligt bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel och plastföroreningar överallt i miljön, även i den marina miljön. Målet är att stoppa de miljöföroreningar som plast orsakar.

I Genève strävar man efter att nå samförstånd om innehållet i avtalet. Avsikten är att avtalet ska antas vid en diplomatisk konferens i slutet av 2025.

”Det krävs samordnade åtgärder på global nivå för att man ska kunna få bukt med plastföroreningarna. Jag hoppas att vi i Genève når samförstånd om de frågor som skapat oenighet vid de tidigare förhandlingarna. Trots det utmanande läget har en stor del av FN-länderna en stark ambition att få till stånd ett effektivt avtal. Finland delar denna ambition”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala, som är ordförande för den finländska delegationen vid förhandlingarna.

Produktionsbegränsningar och finansieringen av genomförandet hör till de svåraste förhandlingsfrågorna

I och med att ingen överenskommelse nåddes om plastavtalet vid förhandlingarna i Busan i Sydkorea i slutet av 2024, behövs ytterligare förhandlingar. I Genève fortsätter förhandlingarna utifrån det förslag som förhandlingskommitténs ordförande har lagt fram. Förslaget omfattar plastens hela livscykel från plastproduktion och produktdesign till konsumtion, återvinning och lämplig avfallshantering. Förslaget innehåller också gemensamma, bindande skyldigheter för alla länder.

”För att en förhandlingslösning ska kunna nås krävs flexibilitet av både utvecklingsländer och utvecklade länder, annars fås inget avtal till stånd. Avtalet bör dock täcka plastens hela livscykel för att det ska vara tillräckligt verkningsfullt”, säger Finlands chefsförhandlare Tuulia Toikka.

Centrala frågor där det råder oenighet mellan länderna är inkluderingen av ett mål för att minska produktionen av plast i avtalet, begränsningen av plastprodukter och skadliga kemikalier i dem samt finansieringen av genomförandet av avtalet. 

Europeiska unionen stöder inkluderingen av plastproduktion i avtalet tillsammans med omkring hundra ambitiösa länder. För stora plastproducerande länder och oljeproducerande länder är det ur ekonomisk synvinkel svårt att acceptera att man överväger att sätta en hållbar nivå för produktionen. Dessutom förhandlar man bland annat om globala begränsningar för plastprodukter för engångsbruk och om regler för hållbar utformning av plastprodukter. Avsikten är att avtalet också ska främja återvinning och avfallshantering samt förebyggande av utsläpp.

Genomförandet av plastavtalet förutsätter stöd i synnerhet för utvecklingsländer. Europeiska unionen understöder att befintliga fonder utnyttjas för att finansiera genomförandet av avtalet. Privat finansiering måste också mobiliseras i enlighet med principen om att förorenaren betalar.

Förhandlingarna om plastavtalet är del av strävan att lösa den tredubbla planetära krisen

Förhandlingarna om plastavtalet är del av strävan att lösa den tredubbla planetära krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Orsaken till att förhandlingar om ett plastavtal inleddes var de betydande ekologiska skador som plastavfall orsakar världens marina ekosystem. 

Plast är också ett klimatproblem. Växthusgasutsläppen från produktion, användning och bortskaffande av plast kan uppgå till 19 procent av de globala koldioxidutsläppen fram till 2040.

I dag används 20 gånger så mycket plast som för 50 år sedan, och det uppskattas att användningen om 20 år kommer att vara minst dubbelt så stor som nu. Enligt FN:s miljöorganisation UNEP (United Nations Environment Programme) återvinns endast knappt 10 procent av all plast som produceras i världen. Cirka 12 procent förbränns, och resten hamnar på avstjälpningsplatser eller i miljön. Enligt en rapport från WWF dödar plastavfall upp till 100 000 marina däggdjur per år, och individer av över 900 havslevande djurarter har konstaterats fastnat i eller svalt plast.

Mer information

Eemil Nuuttila
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 0443328332
[email protected]

Tuulia Toikka
konsultativ tjänsteman
tfn 0405524054
[email protected]