Klimatårsberättelsen 2025: Utsläppen från Finlands energiproduktion minskade rejält, men det behövs ytterligare åtgärder för att klimatmålen ska nås

Omställningen till ren energi framskrider i god takt bland annat tack vare utsläppshandeln. För att klimatmålen ska nås krävs det dock ytterligare åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn och i synnerhet inom markanvändningssektorn, vars utsläpp ökade från året innan.

Statsrådet lämnade sin klimatårsberättelse till riksdagen fredagen den 27 juni. Statsrådet rapporterar årligen till riksdagen om hur Finlands utsläpp har utvecklats och om hur man har framskridit mot klimatmålen enligt den nationella klimatlagen och EU-åtagandena. När det gäller utsläppshandeln och den så kallade ansvarsfördelningssektorn rapporteras utsläppen och för markanvändningssektorn rapporteras utsläpp och sänkor inom olika markanvändningsklasser.

Enligt klimatårsberättelsen minskade Finlands nettoutsläpp av växthusgaser, det vill säga skillnaden mellan utsläppen och upptagen, med bara en procent jämfört med året innan. Enligt snabbestimat ökade utsläppen inom markanvändningssektorn jämfört med året innan, och sektorn var en betydande utsläppskälla. Utan markanvändningssektorn minskade Finlands växthusgasutsläpp med sex procent.

Utsläppen minskar särskilt inom energi- och värmeproduktionen inom utsläppshandelssektorn, där utsläppen sjönk med 14 procent jämfört med året innan. Stenkolsförbrukningen nästan halverades och torvförbrukningen sjönk med över en tredjedel från året innan. Inom elproduktionen har den förbränningsbaserade produktionen minskat samtidigt som mängden vindkraft och kärnkraft har ökat betydligt.

”Omställningen till ren energi är redan nu en framgångssaga för Finland. Det är viktigt att vi säkerställer att Finland förblir attraktivt för gröna investeringar även i framtiden. Vårt mål är till exempel att skapa ny industriell verksamhet kring koldioxidinfångning och billig ren el, som kan ersätta den fossila ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala. 

”Men som klimatårsberättelsen visar behöver vi ytterligare åtgärder för att uppnå klimatmålen. Åtgärder behövs särskilt inom markanvändningssektorn. Samtidigt måste kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorn stärkas för att vi ska ha tillgång till den bästa och mest aktuella informationen till stöd för klimatpolitiken”, fortsätter Multala.

Det krävs omfattande ytterligare åtgärder för att uppnå målet att bli koldioxidneutralt

Enligt den nationella klimatlagen har Finland som mål att vara koldioxidneutralt 2035. Då ska Finlands utsläpp och sänkor vara i balans, det vill säga att utsläppen av växthusgaser ska vara högst lika stora som upptagen. Det krävs omfattande ytterligare åtgärder för att uppnå målet att bli koldioxidneutralt. Sänkorna bör stärkas och utsläppen minskas särskilt inom markanvändningssektorn, där utsläppen för närvarande ökar. Klimatlagen innehåller också utsläppsminskningsmål för ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn för 2030, 2040 och 2050. I klimatårsberättelsen granskas hur målen har uppnåtts under en tidsperiod på 15 år. Fram till 2030 ska de sammanlagda utsläppen från utsläppshandelssektorn och ansvarsfördelningssektorn minskas med 60 procent och fram till 2040 med 80 procent jämfört med 1990 års nivå.

Enligt det senaste scenariot med politiska åtgärder (KEITO-projektet) kan de utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som anges i Finlands klimatlag uppnås om alla lösningar som baserar sig på teknik för koldioxidinfångning beaktas. I framtiden kan koldioxid placeras i permanent geologisk lagring eller återvinnas i produkter.

Markanvändningssektorn: Skogarna har blivit en nettoutsläppskälla

Med markanvändningssektorn avses markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbrukssektorn (kallad LULUCF efter engelskans Land use, land-use change, and forestry). Tidigare har skogarna och marken varit en betydande nettosänka inom sektorn, men skogarna har nu blivit en nettoutsläppskälla, eftersom den sänka som trädbeståndet utgör inte längre räcker till för att motverka utsläppen från skogarnas mark. Enligt de senaste växthusgasinventeringarna har markanvändningssektorn som helhet varit en nettoutsläppskälla redan sedan 2018, och skogarna har varit en nettoutsläppskälla sedan 2021.

EU:s LULUCF-förordning förpliktar medlemsländerna att upprätthålla och öka sänkorna och minska utsläppen. Under perioden 2021–2025 ska medlemsländerna säkerställa att markanvändningssektorn inte orsakar kalkylmässiga utsläpp. Enligt nuvarande bedömningar håller Finland på att bli långt efter i åtagandena för perioden 2021–2025, och det är också långt kvar till målet för 2030.

Utan omfattande ytterligare åtgärder inom markanvändningssektorn kommer Finland inte att kunna fullgöra sina åtaganden.

Ansvarsfördelningssektorn: Utsläppen från transporterna ökade, utsläppen från jordbruket höll sig nästan på samma nivå som tidigare

Utsläppen från ansvarsfördelningssektorn minskade med cirka en procent från året innan. Ansvarsfördelningssektorn omfattar transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, behandling och förbränning av avfall, arbetsmaskiner och F-gaser samt små industri- och värmeanläggningar. De största utsläppskällorna inom sektorn är transporterna och jordbruket. Utsläppen från jordbruket höll sig nästan på föregående års nivå.

Utsläppen från transporter ökade med fyra procent från året innan, eftersom distributionen av förnybara bränslen sjönk jämfört med året innan. Distributionsskyldigheten i fråga om förnybara bränslen är till vidare den viktigaste åtgärden som påverkar utsläppen från transporterna. Distributionsskyldigheten innebär att bränsledistributörerna ska blanda bränslet med en viss andel förnybara drivmedel.

Elektrifieringen inom transportsektorn framskrider dock rätt väl, och antalet laddbara bilar ökar i allt snabbare takt i Finland. År 2024 fanns det cirka 285 000 laddbara personbilar i Finland. Elförbrukningen inom vägtrafiken ökade med 39 procent. Fordonsbeståndet har dock inte förnyats i en utsläppssnål riktning tillräckligt snabbt med tanke på klimatmålen.

Det är osäkert om Finland kommer att lyckas halvera utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn före 2030 i enlighet med EU-åtagandet. De utsläppstilldelningar för ansvarsfördelningssektorn som fastställts på EU-nivå underskreds 2021–2023, men enligt snabbestimat överskreds Finlands tilldelning för 2024 något. Utsläppsminskningstakten måste ökas för att säkerställa att målen för ansvarsfördelningssektorn uppnås.

Utvecklingen inom markanvändningssektorn påverkar möjligheten att fullgöra åtagandena inom ansvarsfördelningssektorn. Enligt EU-åtagandena för denna period måste underskottet täckas inom ansvarsfördelningssektorn om målen för markanvändningssektorn inte nås. Finlands åtagande inom ansvarsfördelningssektorn är redan i sig stramt. Att täcka ett underskott från markanvändningssektorn genom åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn, till exempel inom transporter och jordbruk, skulle i praktiken vara omöjligt på grund av den omfattning som skulle krävas.

Riktlinjer för klimatåtgärderna dras upp i planer som nu bereds

Under 2025 uppdateras klimatplanen på medellång sikt (KAISU) och energi- och klimatstrategin, som innehåller ytterligare åtgärder som främjar uppnåendet av målen enligt klimatlagen och fullgörandet av EU-åtagandena.

Under 2024 beredde jord- och skogsbruksministeriet ett åtgärdspaket för att stärka skogarnas tillväxt och kolsänkorna. Regeringen har för avsikt att dra upp riktlinjer för de ytterligare åtgärder som ska vidtas inom markanvändningssektorn som en del av beredningen av energi- och klimatstrategin.

Det är meningen att klimatplanen på medellång sikt och energi- och klimatstrategin ska överlämnas till riksdagen i form av redogörelser under 2025. Vid beredningen utnyttjas de nyaste scenarioberäkningarna och konsekvensbedömningarna, som tas fram av bland annat inom projektet Nya åtgärder och scenarion för den nationella energi- och klimatpolitiken (KEITO).

Utöver att begränsa klimatförändringarna är det viktigt att också i Finland bereda sig på effekterna av klimatförändringarna och hantera riskerna i anslutning till dem. Finland främjar beredskapen för och anpassningen till klimatförändringarnas effekter med hjälp av den nationella planen för anpassning till klimatförändringar enligt klimatlagen. Åtgärderna främjades på bred front inom olika samhällssektorer under 2024. Anpassningsåtgärderna erkänns till exempel i allt högre grad som en del av den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen.

Mer information

Lyydia Ylönen (politiska frågor) 
minister Sari Multalas specialmedarbetare
tfn 050 476 1341
[email protected] 

Outi Honkatukia
direktör för enheten för klimat och kemikalier
tfn 0295 250 272
[email protected]