Hyppää sisältöön
Media

EU:s miljöministrar enades om flera lagstiftningsförslag i klimatpaketet – utvidgningen av utsläppshandeln framskrider

jord- och skogsbruksministerietkommunikationsministerietmiljöministeriet
Utgivningsdatum 29.6.2022 4.24 | Publicerad på svenska 30.6.2022 kl. 18.21
Pressmeddelande

Under Finlands EU-ordförandeskap 2019 fastställdes EU:s mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Efter långa förhandlingar har EU:s miljöråd vid sitt möte i Luxemburg den 29 juni enats om allmänna riktlinjer gällande de viktigaste lagstiftningsförslagen i klimatpaketet Fit For 55.

"I dag tog vi ett stort steg mot ett klimatvänligt EU när miljörådet kom överens om en betydande stärkning av utsläppshandeln", säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo, som representerade Finland i miljörådet.

”Utsläppshandeln är det mest effektiva instrumentet i EU:s klimatpolitik. Med den överenskommelse som rådet har nått blir utsläppshandeln mer verkningsfull, och den kommer att omfatta även vägtransporter, sjöfart och separat uppvärmning av byggnader", säger Ohisalo.
Förhandlingar om det slutliga innehållet i lagstiftningsförslagen kan nu inledas mellan parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna.

Miljörådet enades om flera lagstiftningsförslag i klimatpaketet. Förslagen hänför sig till stärkandet av utsläppshandeln, utvidgningen av utsläppshandeln till att gälla väg- och sjötrafik och separat uppvärmning av byggnader, effektiviseringen av handeln med utsläppsrätter för luftfart, den sociala klimatfonden, utsläppsmålen inom ansvarsfördelningssektorn, utsläppsgränsvärdena för personbilar och paketbilar samt LULUCF-förordningen inom markansvändningssektorn. EU:s klimatpaket Fit For 55 syftar till att minska EU:s nettoväxthusgasutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå.

1. Utsläppshandeln väger tyngst

Rådet enades om en allmän riktlinje om en betydande förstärkning av den nuvarande utsläppshandeln och en utvidgning av utsläppshandeln så att den omfattar sjöfarten. En allmän riktlinje nåddes också om inrättandet av en ny utsläppshandel för vägtransporter och byggnader. Målet är att minska utsläppen från sektorerna inom den förnyade utsläppshandeln med 61 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. För att uppnå målet enades rådet om att den årliga nedskärningen av utsläppstaket ska skärpas i enlighet med kommissionens förslag. Dessutom föreslås det att det görs en engångsskärning i antalet utsläppsrätter som ska tilldelas inom ramen för utsläppshandelssystemet året efter att direktivet träder i kraft. 

En del av utsläppsrätterna tilldelas gratis inom utsläppshandeln. Rådet anser att införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid leder till att gratisutdelningen av utsläppsrätter gradvis försvinner inom produktionen av alla produkter som omfattas av gränsjusteringsmekanismen.

Enligt rådets allmänna riktlinje ska sjöfarten omfattas av utsläppshandeln från och med år 2024 med en övergångsperiod på tre år. I utsläppshandeln för sjöfart beaktades vintersjöfarten för isförstärkta fartyg. 

2. Förhandlingar med parlamentet inleds om inrättandet av en social klimatfond – Finland, Danmark och Sverige mycket kritiska mot fonden

Miljörådet enades om en gemensam riktlinje om inrättandet av en social klimatfond. Syftet med fonden är att kompensera de konsekvenser som utsläppshandeln för vägtransporter och separat uppvärmning av byggnader har för utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare.
Enligt rådets allmänna riktlinje ska fonden uppgå till totalt 59 miljarder euro 2027–2032. Fonden ska främst bestå av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för vägtrafik och uppvärmning. Enligt rådet ska åtgärder som minskar beroendet av fossila bränslen kunna stödjas med medel ur fonden. Medlemsstaterna ska göra upp nationella åtgärdsplaner. Enligt rådet ska medlemsstaterna också på vissa villkor kunna använda det understöd som fås från fonden för att dela ut tillfälliga direkta inkomststöd till utsatta hushåll. Medlemsstaterna ska kunna använda högst 35 procent av de totala kostnaderna i planen för direkta inkomststöd.

I samband med beslutet lämnade Finland, Danmark och Sverige in ett kritiskt uttalande om socialfondens storlek, de direkta inkomststöden och beslutsprocessen där man med kvalificerad majoritet beslutade om en så fond av sådan storlek. 

3. Miljörådet vill effektivisera handeln med utsläppsrätter för luftfart

Rådets allmänna riktlinje effektiviserar handeln med utsläppsrätter för luftfart. Avskaffandet av gratis tilldelning av utsläppsrätter fram till 2027 skulle särskilt leda luftfarten i en mer hållbar riktning. Det är också viktigt att öka incitamenten för handel med utsläppsrätter i anslutning till användningen av förnybara flygbränslen, eftersom detta snabbt kan bidra till att minska utsläppen från luftfarten. 

4. Klimatmålen för ansvarsfördelningssektorn skärps

Miljörådet antog en allmän riktlinje om förordningen om ansvarsfördelning, som bland annat omfattar utsläpp från transporter, jordbruk och avfallshantering. På EU-nivå ökar målet för ansvarsfördelningssektorn från 30 procent till 40 procent. Medlemsstaternas nationella åtaganden om utsläppsminskning ligger i regel mellan 10 och 50 procent beroende på landets bruttonationalprodukt. Finlands mål är en minskning på 50 procent före 2030. Rådets allmänna riktlinje understöder medlemsstaternas användning av olika typer av flexibilitet för att uppnå målen, till exempel tidsmässig flexibilitet och flexibilitet mellan sektorer och handel mellan medlemsstaterna. Finland har vid förhandlingarna betonat att medlemsstaternas åtaganden måste bli mer enhetliga för att EU ska kunna nå sitt mål om klimatneutralitet 2050.

5. Strängare utsläppsgränsvärden för bilar

Miljörådet stöder skärpta koldioxidgränsvärden för personbilar och paketbilar. Förslaget till förordning styr kraftigt i riktning mot tillverkning av el- och vätebilar. Gränsvärdet för nya personbilar föreslås vara 55 procent 2030. Det betyder att biltillverkarna på EU-nivå ska minska koldioxidutsläppen med 55 procent jämfört med 2021 års nivå. Nu är målet en minskning på 37,5 procent. År 2035 ska produktionen av diesel-, bensin-, gas- och laddhybridbilar praktiskt taget upphöra. 

6. LULUCF-förordningen framskrider

Miljörådet stöder kommissionens förslag om att inom markansvändningssektorn öka nettosänkan på EU-nivå till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter senast 2030. Enligt beslutet ska en femårig granskningsperiod ordnas 2026–2030. Medlemsstaterna ska i tillägg ha nationella mål för kolsänkor fram till 2030. 

Den allmänna riktlinjen om förordningen om avskogning

Miljöministrarna enades om en allmän riktlinje om förslaget till förordning om avskogning. Målet är att förhindra produkter som orsakar avskogning från att nå EU-marknaden samt att utveckla produkternas leveranskedjor. De föreslagna nya skyldigheterna gäller i huvudsak import från tredjeländer, men bestämmelserna gäller också EU:s inre marknad. Den föreslagna förordningen ska tillämpas på de sex råvarorna kaffe, kakao, palmolja, soja, nötkött och trä samt produkter som härrör från dessa. Rådet föreslår att granskningen av avskogningen och skogarnas tillstånd ska inledas vid ingången av 2022. I Finland gäller förordningen särskilt virke och trävaror samt produkter framställda av nötkreatur, med undantag av mjölkprodukter. 

Ytterligare information:

Sameli Sivonen
Minister Ohisalos specialmedarbetare (förfrågningar om intervjuer med ministern) 
+358 50 406 6855
sameli.sivonen[email protected]

Terhi Lehtonen 
Statssekreterare 
+358 295 161 000
[email protected]

Outi Honkatukia 
Miljöråd 
+358 295250272 
[email protected] 

Transporter 

Niina Honkasalo 
Konsultativ tjänsteman 
Kommunikationsministeriet 
+358 295 342 027 
[email protected] 

LULUCF-förordningen 

Lotta Heikkonen 
Ledande expert 
Jord- och skogsbruksministeriet 
+358 295 162 074 
[email protected]

Avskogning

Tatu Torniainen 
Konsultativ tjänsteman 
Jord- och skogsbruksministeriet 
+358 295162162 
[email protected]