Utredning: detaljplanläggning tar tid, men är effektivare än för tio år sedan
Detaljplanläggningen i de stora städerna i tillväxtområdena har blivit effektivare, trots att planläggningsprocesserna numera tar längre tid än tidigare, visar miljöministeriets färska utredning.
I utredningen granskades detaljplanläggningen i tio stora städer samt i 36 kranskommuner till dessa åren 2014–2015. Materialet jämfördes med läget för tio år sedan.
De stora städerna planlade för tio år sedan cirka 200 kvadratmeter våningsyta per månad som använts för planläggning. Åren 2014–2015 var antalet redan uppe i över 300 kvadratmeter våningsyta. Mot bakgrund av detta är detaljplanläggningen dubbelt så effektiv som förr.Samtidigt har planläggningsprocessens varaktighet från att den inleds till att planen godkänns oundvikligen förlängts. Medan godkännandet i stora städer i medeltal räckte 9,9 månader åren 2004–2005, räckte det 15,6 månader åren 2014–2015.
Planläggningen är särskilt utmanande i och med att fokus har förflyttats till kompletteringsbyggande. Invecklade planeringsfrågor som gäller trånga tomter och sammanjämkningen av olika parters intressen ökar planläggarnas arbete och förlänger också processens varaktighet.
Kompletteringsbyggnadsplaner utarbetas därtill ofta som planändringar i fråga om mark som ägs av privata parter, varvid det ofta ingås ett markanvändningsavtal om planläggningen för dessa. Den tid som går åt till avtalsförhandlingar räknas som en del av planläggningens totala tidsåtgång, fastän planen inte i egentlig mening framskrider under förhandlingarna. Att hitta en gemensam ståndpunkt kan beroende på kommun, samarbetspart eller särskilda utmaningar med det område som ska planläggas räcka flera månader.
”Så kallade lättplanerade områden har redan planlagts i de stora städerna. Små planer slås samman och istället för att utarbeta planändringar är man mer benägen att fatta undantagsbeslut än tidigare”, berättar specialsakkunnig Kristiina Rinkinen som har ansvarat för rapporten på miljöministeriet.
Det utarbetas också färre detaljplaner än tidigare, vilket är en trend som synts i hela landet sedan flera år tillbaka. Planerna som utarbetas nu är dock större till såväl areal som till våningsyta, vilket förlänger planläggningsprocessen.
Utredningen stöder uppfattningen om att verksamhetssätten inte ännu till alla delar har anpassats till den nya situationen.
”Det skulle behövas nya redskap för projektförvaltning och partnerskapsplanläggning. Planläggningsprocessens totala varaktighet är inte alls lika viktig som att kunna förutse varaktigheten hos de olika skedena. Då kan såväl kommunen som parterna avpassa sin verksamhet och sina resurser optimalt. Dessa frågor tar man itu med i reformen av markanvändnings- och bygglagen, vars beredning nu inletts”, säger Rinkinen.
Som källa till utredningen Ändringar i detaljplanläggningen inom tillväxtområden i Finland har man använt statistiska blanketter för uppföljning av planläggning från miljöförvaltningens Liiteri-system. Man har även utarbetat en enkät med tanke på utredningen och intervjuat aktörer inom planläggningsbranschen.
- Ändringar i detaljplanläggningen inom tillväxtområden i Finland (Miljöministeriets rapporter 20/2017, statsrådets publikationsarkiv, på finska)
- Reform av markanvändnings- och bygglagen (ym.fi)
Kristiina Rinkinen, specialist, tfn 0295 250 341, [email protected]