Skäligare hyror för statssubventionerade bostäder
Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till skäligare boendekostnader i det statssubventionerade bostadsbeståndet. Genom propositionen genomförs flera av de åtgärder som ingår i programmet för statsminister Juha Sipiläs regering.
Självkostnadsprincipens innehåll preciseras: avsättningen för framtida reparationer får vara högst skälig
Hyrorna och bruksvederlagen för de hyres- och bostadsrättsbostäder som byggts med statens aravalån eller räntestödslån ska bestämmas i enlighet med självkostnadsprincipen. Enligt den principen får hyror och bruksvederlag främst täcka de kapitalkostnader som uppförandet av huset orsakat samt kostnaderna för skötsel och reparation av fastigheten. Bestämmelserna om självkostnadsprincipen ger dock ägarna till hyres- och bostadsrättshus anmärkningsvärt stor prövningsrätt i tillämpningen av bestämmelserna. Detta har ställvis lett till betydande skillnader i hyres- och bostadsvederlagsnivån för bostäder som har olika ägare.
I propositionen föreslås det att bestämmelserna om självkostnadsprincipen ska ändras så att den avsättning för framtida reparationer som ingår i hyror och bruksvederlag inte får vara högre än vad som är skäligt. Samtidigt begränsas utjämning av hyror mellan vanliga bostäder och bostäder som är avsedda för grupper med särskilda behov. Dessutom föreskrivs att ägare till hyreshus ska ha skyldighet att konkurrensutsätta de mest betydande fastighetsförvaltningstjänsterna och göra upp efterkalkyler där det framgår vilka poster som under året har täckts med hyror. Med dessa ändringar ska höjningen av hyror och bruksvederlag bromsas och övervakningen av bestämmelserna om hyror effektiviseras.
I motsats till det propositionsutkast som var på remiss innehåller den proposition som lämnats till riksdagen inte något förbud mot utjämning av hyror och bruksvederlag över landskapsgränserna. Under remissbehandlingen stötte utjämningsförbudet på stort motstånd, och dessutom skulle förbudet endast ha haft en liten sänkande effekt på hyrorna och bruksvederlagen jämfört med de olägenheter det hade medfört. Till exempel objekt i områden med svag efterfrågan på bostäder kan få ekonomiska svårigheter om inte utjämningsmöjligheten finns.
Räntestödslån ska i fortsättningen amorteras snabbare i början av lånetiden
Med propositionen görs det också vissa mindre ändringar i räntestöds- och aravalagstiftningen. Det föreslås att amorteringarna av nya räntestödslån ändras så att en större del av amorteringarna sker i början av lånetiden. När amorteringen sker snabbare i början av lånetiden minskar såväl ägarens som statens risk. Vissa av de uppgifter som hänför sig till amorteringsprogrammen för räntestödslån och som i dag hör till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) överförs till Statskontoret för en tydligare administration. Bestämmelserna om ändringssökande i räntestöds- och aravalånesystemen ska utvecklas så att sökande av ändring i förvaltningsdomstolarnas beslut hos högsta förvaltningsdomstolen i regel förutsätter besvärstillstånd. Ett motsvarande förfarande med besvärstillstånd tillämpas redan i flera andra förvaltningsärenden.
Lagändringarna avses träda i kraft i början av 2016. Det föreslås dock att de ändringar som gäller bestämmande av hyror och bruksvederlag ska börja tillämpas först 2017, dvs. efter en övergångstid, så att ägarna till hyres- och bostadsrättshus ska ha tillräckligt med tid att ändra sin nuvarande praxis.
Mer information
Tea Usvasuo, specialmedarbetare, tfn 046 922 89 46, [email protected]
Ville Koponen, regeringssekreterare, tfn 0295 250 132, [email protected]