Arbetsgrupp ger tre alternativa förslag till mildring av kraven i avloppsvattenförordningen

Den arbetsgrupp som berett ändringar i lagstiftningen om avloppsvattenhanteringen i glesbygdsområden ger tre alternativa förslag på rimligare krav. Arbetsgruppens uppdrag preciserades den 26 juni 2015 så att det också inbegriper regeringsprogrammets skrivning om att kraven på behandlingen av avloppsvatten i glesbygden ska ses över. Arbetsgruppen överlämnade i dag sin rapport till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. De eventuella ändringarna i lagstiftningen gäller fastigheter som byggts före 2004.

Arbetsgruppens första alternativ följer riktlinjerna i regeringsprogrammet. Det innebär att fastigheter som byggts före 2004 är tvungna att se över avloppsvattensystemet först i samband med övriga grundliga renoveringar som kräver bygglov. Detta föreslås gälla områden som inte är känsliga för förorening. I miljöskyddslagen tas det in kriterier beträffande områden som är känsliga för förorening, t.ex. grundvattenområden och stränder, men kommunerna ska ha befogenhet att i sina föreskrifter ange vilka områden som är känsliga, antingen genom föreläggande eller på frivillig basis.

Också det andra alternativet följer riktlinjerna i regeringsprogrammet. Det avviker från det första alternativet såtillvida att det föreslås att de detaljerade kriterierna beträffande områden som är känsliga för förorening skrivs in direkt i miljöskyddslagen. I kriterierna anges grundvattenområden och ett minimiavstånd till vattendrag. Dessutom beaktas avståndet till grannar och områden med risk för översvämning. I områden som är känsliga för förorening är i detta fall de nuvarande minimikraven på rening av avloppsvatten tillräckliga. Kommunen ska i sina föreskrifter kunna skärpa de krav som gäller t.ex. bestämmandet av avstånd och kravnivån på reningen.

Arbetsgruppens tredje alternativ innebär en utvidgning av undantagsbestämmelsen i avloppsvattenförordningen. Undantagsbestämmelserna avser t.ex. fastighetsinnehavarens höga ålder eller arbetslöshet, som kan utgöra grund för befrielse eller tidsbegränsat undantag från kraven. Enligt det tredje alternativet ändras miljöskyddslagen så att miljökraven och de villkor som hänför sig till fastighetens ägare redan som fristående villkor är tillräckliga för att undantag ska kunna beviljas. I så fall är exempelvis långtidsarbetslöshet en tillräcklig grund för att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas. I bestämmelsen ska även anges att ett lågt invånarantal i fastigheten ska kunna utgöra grund för beviljande av eventuella undantag för viss tid. Det tredje alternativet skulle också kunna tillämpas i kombination med de två andra.

Arbetsgruppen har inte rangordnat de tre alternativen sinsemellan. Arbetsgruppen föreslår att det för samtliga alternativ införs ett incitament i form av ett försök med premier för förnyandet av avloppsvattensystem och att också hela planeringsdelen av arbetet ska omfattas av hushållsavdraget.

En central del av rapporten är den konsekvensbedömning av alternativen som gjorts med tanke på den fortsatta beredningen av författningsändringarna. Arbetsgruppen tog dessutom ställning till andra frågor som ingått i uppdraget. Till dessa hör utveckling av rådgivningen, medborgarnas rättssäkerhet, konsumentskyddet och behoven att revidera lagen om vattentjänster.

– Målet är att kraven på behandlingen av avloppsvatten i glesbygdsområden ska kunna mildras med utgångspunkt i vårt arbete så att det inte längre finns ständiga behov att se över författningarna. Situationen måste stabiliseras med tanke på såväl fastighetsägare, myndigheter som företagare i branschen, konstaterar arbetsgruppens ordförande, överdirektör Ari Niiranen.

• Hajajätevesityöryhmän raportti 2015 (på finska, pdf)

Mer information:

Jyrki Peisa, specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn 050 364 0836, [email protected]

Ari Niiranen, ordförande i den arbetsgrupp som bereder ändringar i lagstiftningen om avloppsvattenhanteringen i glesbygdsområden, tfn 0295 026 166, [email protected]