Antalet hotade arter och arter som kräver särskilt skydd ökade i naturvårdsförordningen

Genom statsrådets beslut av den 13 juni uppdaterades förteckningen över hotade arter och arter som kräver särskilt skydd i naturvårdsförordningen. Artförteckningen förnyades utifrån resultaten från 2010 års uppföljning av Finlands hotade arter. Samtidigt fridlystes två skalbaggsarter, almbock och smalvingad blombock, och fridlysningen av en fjäril, krönt malmätare, hävdes.

Förordningens bilaga innehåller nu 2 124 arter. Av dessa kräver 680 arter särskilt skydd. Antalet arter i förordningen har ökat; före revideringen var de 1 418 stycken, varav 616 krävde särskilt skydd.

Antalet arter steg främst för att den senaste uppföljningen av hotade arter var mer heltäckande än den tidigare. Uppföljningen av Finlands hotade arter är en av världens mest omfattande, även om man bara känner till knappt hälften av arterna så väl att det går att bedöma om de är hotade.

Arterna hotas i allt större utsträckning. Av de arter som ingick i uppföljningen har andelen hotade arter ökat med 0,5 procentenheter jämfört med den förra uppföljningen (2000) och uppgår nu till 10,5 procent. Även om utvecklingen som helhet har försämrats kunde vissa arter även tas bort från listan över hotade arter tack vare positiva förändringar.

Miljöminister Ville Niinistö understryker hur betydelsefull uppföljningen av hotade arter är när förordningens artförteckning uppdateras.

”Nya forskningsrön är grundvalen för en hållbar lagstiftning. Jag kan inte nog understryka forskningens centrala roll som beslutsunderlag. Jag vill rikta ett varmt tack till alla de forskare som genom sina arbetsinsatser bidrog till uppföljningen av Finlands hotade arter. Det är ytterst värdefullt att lagstiftningen som tryggar den biologiska mångfalden och de tjänster som den producerar grundar sig på bästa tillgängliga uppgifter.”

Brushane och dvärgpärlemorfjäril på listan

På förordningens artförteckning tillkom nu bland annat brushane och dvärgpärlemorfjäril, en fjäril som lever längst uppe i Lapska armen.

”Vi måste ta allvarligt på det ökade antalet hotade arter. Alla arter har rätt att finnas och de fyller alla en viktig roll i ekosystemet. I slutändan är vi människor helt beroende av att naturen mår bra. Den sjätte utrotningsvågen drar redan över världen och bryter ner grunden till ekosystemens funktion”, påpekar minister Niinistö. 

Enligt naturvårdslagen kan en art förklaras hotad om dess naturliga fortlevnad i Finland är i fara. En hotad art som uppenbart hotas av utrotning kan förklaras vara i behov av särskilt skydd. Undantag utgör hotat vilt och icke-fredade djur samt fiskarter som har ekonomisk betydelse, som skyddas av jord- och skogsbruksministeriet.

Det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser som är viktiga för att en art som kräver särskilt skydd ska kunna fortleva. Förbudet träder i kraft när närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om gränserna för den plats där en art som kräver särskilt skydd förekommer.

Hotade arter indikerar den biologiska mångfaldens utveckling

De hotade arterna är en av de bästa indikatorerna på den hur den biologiska mångfalden utvecklas.

Finland har förbundit sig att före år 2020 bromsa utarmningen av den biologiska mångfalden i Finland, minska belastningen på den biologiska mångfalden och använda naturresurserna på ett hållbart sätt.

Förordningen träder i kraft den 1 juli 2013.

• Naturvårdsförordningens bilaga (pdf)

Mer information:

Miljörådet Kristiina Niikkonen, tfn 050 301 4721, [email protected]

Miljörådet Esko Hyvärinen, tfn 0400 143 876, [email protected]