Handledning: Energieffektiviteten kan förbättras också i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Miljöministeriets färska handledning innehåller konkreta anvisningar om hur energieffektiviteten kan förbättras i skyddade byggnader och i andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Byggnader används i regel under en lång tid och påverkar energiförbrukningen och utsläppen i Finland i många årtionden. Byggnaderna står sammanlagt för ca 40 procent av den totala energiförbrukningen i vårt land. Arbetet med att förbättra det befintliga byggnadsbeståndets energiprestanda och minska utsläppens påverkan spelar en viktig roll i bekämpningen av klimatförändringen.
Det har ibland felaktigt påståtts att energiprestandakraven inte gäller exempelvis skyddade byggnader. Man har dessutom varit oroad över att kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska ta skada om man vidtar åtgärder som höjer energieffektiviteten.
”Ingetdera av påståendena håller streck. När en renovering planeras är det viktigt att identifiera byggnadens särdrag och utifrån det välja vilka renoveringsåtgärder som ska vidtas. I många fall är det möjligt att uppnå bättre energieffektivitet än vad som anges i bestämmelserna utan att de kulturhistoriska värdena går förlorade”, berättar miljörådet Tuija Mikkonen från miljöministeriet.
En tumregel är att det i en välfungerande byggnad inte ska behöva vidtas åtgärder som förbättrar energieffektiviteten, om ägaren inte önskar det. Enligt bestämmelserna bör man dock i samband med reparationer och annan ombyggnad ta ställning till en förbättring av energieffektiviteten.
I den handledning som nu utkommit behandlas målen för fem olika projekt för renovering av skyddade eller i övrigt värdefulla byggnader och olika lösningar för ökad energieffektivitet. De skyldigheter som fastställts i de gällande författningarna och tillämpningen av dem studeras med tanke på dels en förbättring av energieffektiviteten, dels byggnadsskyddet.
”De tekniska lösningar som presenteras är inte avsedda att kopieras rakt av, eftersom varje reparationsprojekt är unikt om man ser till byggandens historia, egenskaper, användning och skick. De lösningar som tillämpats i exempelfallen och den verksamhetsmodell som beskrivs i handledningen hjälper projekterare att hitta lösningar som lämpar sig för respektive objekt”, säger överingenjör Jyrki Kauppinen vid miljöministeriet.
Handledningen har utarbetats av projektchef Kari Nöjd vid Sweco Rakennetekniika Oy och Swecos Chief Sustainability Officer Jyri Nieminen på uppdrag av miljöministeriet. Den är framför allt avsedd för byggnadstillsynsmyndigheter och andra myndigheter samt byggherrar, ägare, aktörer som genomför reparationsarbeten och projekterare.
- Handledning: Förbättring av energieffektiviteten vid reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader (på finska, statsrådets publikationsarkiv)
Tuija Mikkonen, miljöråd, tfn 0295 250 184, [email protected]
Jyrki Kauppinen, överingenjör, tfn 0295 250 122, [email protected]