Regeringen föreslår inrättande av Pallas-Yllästunturi nationalpark

Den föreslagna parken har en areal på 102 000 hektar och omfattar den nuvarande nationalparken Pallas-Ounastunturi samt området Ylläs-Aakenustunturi, som till största delen ingår i statsrådets beslut om skydd av gamla skogar. Då dessa två områden slås samman uppstår i Västra Lappland en inemot hundra kilometer lång nationalpark. Området ingår så gott som helt och hållet i Finlands förslag till nätverket Natura 2000.

Pallas-Ounastunturiområdet har varit en nationalpark sedan år 1938. Det kommer att användas för samma syften också efter införlivningen i den föreslagna nationalparken.

Redan i nationalparkskommitténs betänkande år 1976 föreslogs att området Ylläs-Aakenustunturi skulle inrättas som en nationalpark. Området ingick dock inte i statsrådets principbeslut år 1978 om utveckling av nationalparkerna i Finland. Forststyrelsen gjorde år 1998 en framställning hos miljöministeriet om att skyddet av detta område skulle förverkligas genom att det inrättades som en nationalpark.

Skyddet av den viktigaste enhetliga kedjan av fjäll i västra Lappland och av de kringliggande skogarna och myrarna har stor betydelse för att variationsrikedomen i Finlands natur skall bevaras. Pallas-Ounastunturiområdet är den högsta fjällryggen i den nordliga boreala barrskogszonen. Området sträcker sig ca 50 km i riktningen norr-söder. Det omfattar fjällen Ounastunturi, Ruototunturi, Könkäsentunturi, Suastunturi, Pallastunturi, Lommoltunturi, Sammaltunturi och Keimiötunturi. Fjällplatån ligger i genomsnitt 400-500 m över havet, och fjälltopparna är 200-300 m högre.

Det finns olika barrskogar, dungar av fjällbjörk, moar och myrar i området. Djurlivet är rikt: sammanlagt 30 däggdjursarter, 129 fågelarter, 14 fiskarter och 4 kräldjursarter har påträffats. Bland annat björn, lo och utter är permanenta inslag i miljön. Bestånden av röding och öring i fjällbäckarna och sjöarna i Pallas-Ounastunturiområdet har stor betydelse inom naturvården.

Ylläs-Aakenustunturiområdet hör till de viktigaste skyddsområdena med naturskogar och sydlig fjällnatur. Av arealen är inemot 60 % skogsmark som huvudsakligen befinner sig i naturtillståndet; enbart i början av 1900-talet har plockhuggning förekommit. Av träden är största delen mer än 160 år gamla. Ungefär en fjärdedel av området är myrmark. Den största sjön, Pyhäjärvi mellan Aakenustunturi och Pyhätunturi, erbjuder de vackraste landskapen.

De områden som avses utgöra nationalparken är i statens ägo. Inne i nationalparken finns 1 100 ha privatägd mark. Kostnaderna för de förvärv genom vilka nationalparken avses bli kompletterad har beräknats till 0,5 milj. euro. Stränderna till Pallasjärvi, som skall införlivas i nationalparken, är nu i Skogsforskningsinstitutets besittning och skall föras över till Forststyrelsen.

Infrastrukturen i fråga om tjänster är redan väl täckande med naturcentrum och vandringsrutter. De årliga kostnaderna för skötseln av området beräknas till ca 1,4 milj. euro. Den sysselsättande verkan som förvaltningen, planeringen och skötseln av nationalparken har beräknas årligen uppgå till ca 24 årsverken.

Att nationalparken inrättas påverkar också kommunernas ekonomi. Man emotser att antalet turister och inkomsterna från turismen kommer att öka under de närmaste åren.

De utlåtanden som getts om förslaget understöder allmänt att nationalparken inrättas. Många kommuner konstaterar dock att lokalbefolkningens rättigheter har förbisetts, och statens äganderätt till områdena bestrids. Många av utlåtandena gäller också parkens namn, och det konkurrerande förslaget är Pallastunturi nationalpark.

Ytterligare uppgifter: regeringsrådet Hannu Karjalainen, tfn (09) 1603 39329