Varje hus behöver en bruks- och underhållsanvisning
De som bygger och äger småhus behöver bättre anvisningar än de nuvarande för hur en bruks- och underhållsanvisning skall utarbetas och användas. I bostadsvåningshus, radhus och kontor har bruks- och underhållsanvisningen i regel utarbetats sakligt och de fyller myndighetskraven. Dessa uppgifter framgår av en undersökning som publicerades i dag, som miljöministeriet låtit göra vid Tammerfors tekniska universitet och Statens tekniska forskningscentral (VTT). Undersökningen gäller byggnader som blivit färdiga efter år 2000
Enligt undersökningen är bruks- och underhållsanvisningarnas kvalitet i egnahemshus växlande. För bostadsvånings- och radhus förekommer de största bristerna vid planeringen av fastighetens underhåll samt i ifyllandet av serviceböckerna och dokumenteringen av genomförda reparationsåtgärder. Gällande kontor är läget bättre. I fastighetsaktiebolag utnyttjar fastighetsbranschens proffs bruks- och underhållsanvisningarna bättre än i bostadsaktiebolag. Såsom fastighetsaktiebolag förvaltas även kontorsbyggnader till stora delar professionellt och bruks- och underhållsanvisningarna för dessa uppfyller i regel de uppställda kraven. I bostadsvånings- och radhus är instruktionerna för hur byggnaden skall användas i allmänhet i gott skick.
Markanvändnings- och bygglagen som trädde ikraft år 2000 förutsätter att samtliga nybyggen skall ha en bruks- och underhållsanvisning. I allmänhet talar man om servicebok istället för bruks- och underhållsanvisning.
Fastighetsunderhållets betydelse ökar
Vår byggnations åldrande ökar reparationsbyggandet avsevärt i en nära framtid. Samtidigt ökar fastighetsupprätthållandets betydelse. Bruks- och underhållsanvisningar borde därför höra till samma helhet med fastighetsdatasystemen, så att upprätthållandet kan administreras heltäckande.
Bruks- och underhållsanvisningens betydelse som ett redskap för systematiskt upprätthållande av fastighet kan ökas bland annat genom att foga det till bokslutshandlingarna i våningshusbolag. I framtiden är det naturligt att bifoga energicertifikatet i bruks- och underhållsanvisningen. Det rekommenderas att man utarbetar bruks- och underhållsanvisningar även för befintliga byggnader.
Hurdan är en bra bruks- och underhållsanvisning för egnahemshus?
Det egna huset är livets största anskaffning för de flesta människor. Trots det har bara få småhusägare en bruks- och underhållsanvisning för det egna huset, där det utöver grunduppgifterna om fastigheten framgår även bruksanvisningar, plan för service och underhåll samt tidpunkt för genomförda reparationer. Det är därför vanligt att småhusägarens servicebok för bilen är uppdaterad, men den service som gjorts på huset är odokumenterad.
Det är viktigt att man i bruks- och underhållsanvisningar för egnahemshus har antecknat utöver fastighetens grunduppgifter även uppgifter om vilka konstruktioner man använt, hustekniska system och specialsystem. I serviceboken bifogas även varudeklarationer för material som använts, särskilt för de materiel som påverkar konstruktionernas hållbarhet och funktionsduglighet (till exempel vattenisoleringsprodukter).
I serviceboken beskrivs tydligt hur värme- och luftkonditioneringssystemen används samt planerade och redan genomförda underhållsåtgärder. Särskilt viktigt är det att presentera de bruks- och underhållsanvisningar som är förknippade med byggnadens sanitära egenskaper och säkerhet. Eftersom behovet av granskningar, service och underhåll ökar då ett egnahemshus blir äldre, utgör servicekalendern och underhållsplanen väsentliga delar av serviceboken. Det rekommenderas därför att man gör en långsiktig underhållsplan för byggnaden. I en servicebok för egnahemshus måste man även presentera åtgärder vid exceptionella situationer, såsom vid vattenskador eller eldsvådor. Därtill måste man försäkra sig om att alla invånare i huset känner till dessa tillvägagångssätt.
Miljöministeriet håller på att starta ett utvecklingsprojekt som skall stöda utarbetandet och ibruktagandet av serviceböcker för småhus, där man utöver innehållet granskar servicebokens användbarhet och användning ur småhusinvånarens synvinkel.
Duglighet och utvecklingsbehov av byggnaders bruks- och underhållsanvisningar, Martti Hekkanen och Juhani Heljo, VTT:s pressmeddelanden 2350.
Tilläggsuppgifter: Specialforskare Martti Hekkanen, VTT, tfn 020 722 2025 Laboratorieingenjör Juhani Heljo, Tammerfors tekniska universitet, tfn (03) 3115 2819, 040 544 2830 Överingenjör Juha-Pekka Maijala, miljöministeriet, tfn (09) 1603 9677, 050 411 1427