Fortfarande svårt för unga att få ett eget hem, visar ny undersökning

De ungas ställning på bostadsmarknaden har försvagats något under 2010-talet, visar en undersökning som offentliggjordes i dag, "Förhoppningar och verklighet – Ungas boende 2014". Det rådande ekonomiska läget gör sig påmint: år 2014 var hyresnivån ett större problem för unga än för fyra år sedan, och även konkurrensen om bostäderna har blivit hårdare. Allt fler unga hamnar att anpassa sin ekonomi för att klara av boendekostnaderna, och andelen unga som bor i ägarbostäder har minskat. Majoriteten av de unga klarar dock av sina boendeutgifter, och boendet orsakar dem heller inga bekymmer.

Undersökningen var inriktad på boendet bland unga i åldern 18–29 år och deras boenderelaterade erfarenheter, planer och problem. Materialet samlades in genom en riksomfattande telefonenkät bland unga. Motsvarande undersökningar har också gjorts tidigare år, vilket gör det möjligt att jämföra de förändringar som skett när det gäller ungas boende. I den nya undersökningen har unga invandrares boende undersökts särskilt, och behovet av ungdomsbostäder har bedömts i förhållande till efterfrågan de kommande åren.

Undersökningen ger en fingervisning om viss differentiering i de ungas boende och förhoppningar gällande boendet. Även om en stor del av de unga fortfarande har förhoppningar som motsvarar den allmänna finländska drömmen om att bo i småhus i naturnära miljö, håller också urbant boende på att stiga i popularitet. Något som pekar på centrala skillnader bland de unga är det geografiska läget: huvudstadsregionen avviker från resten av Finland och städer avviker från glesbygdsområden.

Utbudet av ungdomsbostäder bör enligt undersökningen öka i synnerhet i huvudstadsregionen, men också i Helsingforsregionens kranskommuner samt i Tammerfors, Åbo och andra storstadsområden. De nya ungdomsbostäderna bör finnas i områden med goda kollektivtrafikförbindelser. I produktionen av ungdomsbostäder borde man beakta ungas positiva inställning till att bo i gemenskap som ett sätt att sänka boendekostnaderna och även det faktum att de hellre bor tillsammans med sina vänner än i traditionella gemensamma bostäder som man delar med personer man inte känner från tidigare.

Unga med invandrarbakgrund har betydligt svagare ställning på bostadsmarknaden än vad unga infödda finländare har. I produktionen av ungdomsbostäder bör man därför också beakta den ökade andelen unga invandrare och att de har sämre möjligheter att få bostad på den privata hyresmarknaden eller att skaffa ägarbostad jämfört med unga infödda finländare. Det måste skapas tjänster som är inriktade på lågtröskelboende för unga där rådgivningen också kan svara på behoven hos unga med invandrarbakgrund.

Undersökningen beställdes av miljöministeriet, Delegationen för ungdomsärenden (Nuora) och Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL). Undersökningen genomfördes av Päivi Kilpeläinen, Eeva Kostiainen och Seppo Laakso från Kaupunkitutkimus TA Oy. Frågor som rör bostadslöshet bland unga och utvecklingen när det gäller studentboende behandlas i separata artiklar i rapporten.

• Förhoppningar och verklighet – Ungas boende 2014 (på finska) (Helda)

Mer information:

Regeringssekreterare Ville Koponen, miljöministeriet, tfn 0295 250 132, [email protected]
Verkställande direktör, forskare Seppo Laakso, tfn 0500-97 00 82, [email protected]