Skip to content
Government and ministries
Media

EU:s klimatpaket hjälper också Finland att uppnå klimatneutralitet

Arbets- och näringsministerietFinansministerietJord- och skogsbruksministerietKommunikationsministerietMiljöministerietStatsrådets kommunikationsavdelning
14.7.2021 17.20
Pressmeddelande

Europeiska kommissionen offentliggjorde på onsdagen ett stort paket med förslag till klimatlagstiftning genom vilket EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030. Paketet Fit for 55 innehåller tretton lagstiftningsförslag, varav åtta stärker de nuvarande lagstiftningsinstrumenten och fem avser helt ny reglering.

”EU:s klimatpaket är ett stort kliv i riktning mot ett klimatsäkert samhälle: ren trafik, hållbart boende och nya gröna arbetsplatser. EU:s effektiva klimatåtgärder hjälper oss också att nå vårt eget mål om klimatneutralitet och jämnar ut spelfältet inom EU. Genom detta paket säkerställs att alla sektorer i alla medlemsländer deltar i att bekämpa klimatkrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Lagstiftningsförslagen omfattar de olika ekonomiska sektorerna på ett övergripande sätt och gäller bland annat reformen av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, energieffektivitet, förnybar energi, markanvändningssektorns och kolsänkornas roll, utsläppsgränserna för bilar, energiskatter och koldioxidtullar. På hösten kommer kommissionen dessutom att lägga fram ett förslag om en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda.

”Under Finlands ordförandeskap kom man överens om att EU ska sikta på klimatneutralitet fram till 2050. Finland har också i övrigt påverkat EU:s gemensamma klimatpolitik mycket aktivt. Vi har som mål att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt sammanhållna klimatneutrala ekonomi. Vi har också lyft fram våra nationella särdrag, så att kommissionen har kunnat beakta dem vid beredningen av paketet. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, men det är fint att kommissionen under coronakrisen har lyckats göra ett stort grundläggande arbete som vi nu kan förhandla om”, säger europaminister Tytti Tuppurainen.

”För att de skärpta målen ska kunna nås krävs det att paketet blir en fungerande helhet som beaktar det stora behovet av investeringar i koldioxidsnåla lösningar och koldioxidsnål teknik. Industrin och energisektorn kräver stort kapital och investeringarna är långsiktiga. Därför behövs förutsägbar reglering och teknikneutral finansiering. Också allmänheten måste engageras och förändringarna måste upplevas som rättvisa”, säger näringsminister Mika Lintilä.

Finland kommer att ta ställning till vart och ett av de tretton lagstiftningsförslagen under hösten, när också riksdagen har återvänt från semestern.

Enligt Finland är det viktigt att stärka utsläppshandeln

Enligt kommissionens förslag bör utsläppen inom utsläppshandelssektorn före 2030 minskas med 61 procent från 2005 års nivå. Kommissionen föreslår att målet för utsläppshandelssektorn ska skärpas bland annat genom att snabbare än förut minska antalet årliga utsläppsrätter. Samtidigt minskas gratistilldelningen av utsläppsrätter.

”Under de senaste åren har man lyckats förbättra utsläppshandelns funktion, och det är viktigt att vi fortsätter att stärka dess styrande effekt. De reformer som nu föreslås är steg i denna riktning. Samtidigt bör man komma ihåg att alla utsläpp inte ingår i utsläppshandeln, utan vi behöver dessutom gedigna nationella planer för att nå klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I utsläppshandelssystemet inkluderas också utsläppen från sjötransporter, som tills vidare inte regleras i EU:s klimatlagstiftning. Avsikten är att distributörerna av uppvärmningsbränslen för byggnader och drivmedel för vägtrafiken ska omfattas av ett separat utsläppshandelssystem från och med 2026.

”Vintersjöfarten är en viktig nationell fråga för Finland som exportland och vi kommer att lyfta fram frågan i det fortsatta arbetet för att påverka utsläppshandeln inom sjöfarten”, säger näringsminister Lintilä.

De skärpta landsspecifika utsläppsminskningsmålen beaktas i de nationella planerna

Utsläppsutvecklingen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln – jordbruket, den separata uppvärmningen av byggnader och trafiken – regleras genom den så kallade ansvarsfördelningsförordningen, där varje EU-land har en egen förpliktelse. Medlemsländernas förpliktelser baserar sig huvudsakligen på deras bruttonationalinkomst. För Finland och fem andra EU-länder har kommissionen i sitt förslag satt upp ett mål om en utsläppsminskning på 50 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Målet kommer att påverka både den klimatpolitiska planen på medellång sikt och energi- och klimatstrategin, vilka för närvarande utarbetas och avses bli klara hösten 2021.

Kommissionens förslag innehåller olika flexibla lösningar för att främja en kostnadseffektiv klimatpolitik. Avsikten är också att skapa kopplingar mellan olika sektorer med hjälp av vilka uppnåendet av målen säkerställs.

De reformer som gäller markanvändningssektorn ger transparens

För att klimatmålen ska kunna nås krävs det utöver utsläppsminskningarna också att kolsänkorna stärks på kort och lång sikt. Kommissionen föreslår att det för markanvändningssektorn (LULUCF-sektorn) ska uppställas medlemsspecifika mål för att öka sänkorna. Enligt förslaget ska EU-länderna förbinda sig att öka kolsänkorna så att deras sammanlagda upptag är 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.

Enligt kommissionens förslag ska man under perioden 2021–2025 ännu följa den nuvarande förordningen. För perioden 2026–2030 fastställs för varje medlemsland ett kvantitativt mål, och en utvecklingsväg som leder till målet, som de faktiska nettoutsläppen jämförs med. Denna reform syftar inte bara till att stärka kolsänkorna utan också till att förenkla de nuvarande komplexa beräkningsreglerna och öka transparensen i uppföljningen.

En stor reform är att också utsläppen från jordbruket ska inkluderas i markanvändningssektorn från och med 2031. Denna nya så kallade AFOLU-sektor ska enligt kommissionens förslag vara klimatneutral 2035. Ett närmare lagstiftningsförslag om AFOLU-sektorn ska lämnas 2025.

Genom en mekanism för koldioxidjustering vill man förhindra koldioxidläckage, utsläppen från bilar stävjas

Kommissionen föreslår också ett nytt klimatpolitiskt verktyg, en så kallad mekanism för koldioxidjustering, för att förhindra koldioxidläckage från EU till länder med en mindre strikt klimatpolitik. Det är meningen att mekanismen för koldioxidjustering ska gälla vissa produkter, såsom stål och el, som förs in i EU från tredjeländer. Omfattningen av mekanismen för koldioxidjustering bestäms enligt priset på en utsläppsrätt inom EU. Det att mekanismen för koldioxidjustering omfattar el väcker för Finlands del vissa särskilda frågor.

Dessutom föreslår kommissionen skärpta utsläppsgränser för nya personbilar och paketbilar. Detta är också enligt Finland värt att understöda för att minska utsläppen från trafiken. Genom skärpningen främjas elektrifieringen av trafiken i Europa.

Ytterligare skärpningar av kraven på förnybar energi och energieffektivitet

Paketet innehåller också en revidering av EU:s centrala energilagstiftning. Det föreslås att de mål som gäller förnybar energi ska höjas. Kommissionen föreslår omfattande ändringar i direktivet om förnybar energi, med undantag för enskilda artiklar. Dessutom vill kommissionen utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta användningen av förnybar energi och väte inom industrin, systemintegration, PPA-avtal och havsbaserad vindkraft.

De viktigaste temana för Finland i reformen är uppvärmnings- och trafiksektorn samt användningen av skogsbiomassa i energiproduktionen (inklusive hållbarhetskriterier).

Energieffektivitetsmålen skärps så att den nuvarande energiförbrukningen begränsas betydligt fram till 2030 och så att det årliga sparmålet nästan fördubblas. Inom den offentliga sektorn måste byggnaderna i fortsättningen renoveras så att de blir nära-nollenergibyggnader, och det nuvarande antalet grundliga renoveringar måste nästan fördubblas.

Vad händer härnäst?

Härnäst ska lagstiftningsförslagen behandlas av Europaparlamentet och rådet. EU:s miljöministrar diskuterar paketet för första gången redan nästa vecka vid sitt inofficiella möte. På grund av antalet och omfattningen av lagstiftningsförslagen väntas behandlingen av dem ta cirka två år. 

Mer information:

Riikka Yliluoma
Minister Mikkonens specialmedarbetare
tfn +358 295 250 091, [email protected]

Pilvi-Elina Kupias
Minister Tuppurainens specialmedarbetare
tfn +358 295 160 995
p[email protected] 

Teppo Säkkinen
näringsministerns specialmedarbetare
tfn +358 50 516 2868 
[email protected]

Marjo Nummelin (fram till den 16 juli)
Miljöråd, miljöministeriet
tfn +358 295 250 227
[email protected]

Outi Honkatukia
Enhetschef, miljöministeriet
tfn 050 341 1758
[email protected]

Stärkandet av utsläppshandeln
Laura Aho (fr.o.m. den 19 juli)
Konsultativ tjänsteman, miljöministeriet
tfn 029 525 0135
[email protected]

LULUCF och markanvändningssektorn
Heikki Granholm (fram till den 16 juli)
naturresursråd, jord- och skogsbruksministeriet
tfn 029 516 2130
[email protected]

Lotta Heikkonen
ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
tfn 029516 2074
[email protected]

Utsläppshandeln inom trafiken och utsläppsgränserna för bilar
Niina Honkasalo
specialsakkunnig, kommunikationsministeriet
tfn 0295 342 027
[email protected]

Energieffektiviteten
Pia Kotro
Specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet
tfn 050 526 6310 
[email protected]

Förnybar energi
Pekka Grönlund
Industriråd, arbets- och näringsministeriet
tfn 050 526 6310
[email protected]

Energiskattedirektivet
Jussi Kiviluoto
skattesakkunnig, finansministeriet
tfn 0295530331
[email protected]

Mekanismen för koldioxidjustering
Tuomas Laiho
specialsakkunnig, finansministeriet
tfn 0295530815
[email protected]

Krista Mikkonen Mika Lintilä Tytti Tuppurainen