Jordbrukets miljöstödssystem utvecklas på basis av uppföljning
"Nya vattenvårdsåtgärder utvecklas inom miljöstödssystemet. I sydvästra Finland har man startat ett projekt för att effektivisera vattenvården och -skyddet inom jordbruket (Tehoa maatalouden vesiensuojeluun). I projektet, som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet, utvecklas, testas och genomförs åtgärderna i samarbete med regionens lantbruksföretagare", berättade jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila och miljöminister Kimmo Tiilikainen i dag i Helsingfors. Ministrarna talade vid ett seminarium där utredningar om miljöstödets effekter presenterades.
Miljöstödet har ökat jordbrukarnas miljömedvetenhet och inverkat positivt på odlingspraxisen. Miljöstödsvillkoren har utarbetats i arbetsgrupper på bred bas med representanter för förvaltningen, rådgivning och odlare samt forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och Finlands miljöcentral. Vid utvecklandet av stödsystemet utnyttjas också resultaten från en uppföljning av jordbrukets miljöstödssystem.
Tack vare miljöstödet har användningen av kvävegödsel minskat med över 25 % per hektar och fosformängden med 60 % sedan år 1995. Förändringarna i miljöns tillstånd sker dock inte på kort tid. Naturförhållandena och klimatförändringarna inverkar också i stor utsträckning på mängden näringsämnen som hamnar i vattendragen från marken.
Den direkta avrinningen från husdjursbyggnader och gödselstäder har till stor del kunnat åtgärdas genom reparation och förbättring av byggnader och konstruktioner. Man har också ändrat tidpunkter, ställen och metoder för spridningen av gödsel för att förbättra vattenskyddet och återvinningen av näringsämnen. Centrala verksamhetssätt vid åkerbruk är beaktande av växternas behov och åkermiljöns förhållanden vid gödsling, skyddsremsor för vattendrag, minskad åkerbearbetning och ett utökat växttäcke. Dessutom ska växtskyddsmedel användas med eftertanke och endast enligt behov.
Inom miljöstödssystemet som infördes i fjol har den tillåtna gödslingsmängden för växter minskats, och villkoren för användningen av gödsel för gödslingsändamål har skärpts. Dessa ändringar har också föreslagits av dem som utarbetat uppföljningsrapporten.
Utvecklingsbehov också i framtiden
"Då man planerar det miljöstödsprogram som ska ta vid efter 2013 bör man utreda huruvida basmiljöstödet kunde bestämmas på basis av en enkel näringsbalanskalkyl för gårdar. I modellen skulle gårdarna belönas för en hög verkningsgrad vid användningen av näringsämnen. Specialmiljöstöd borde inriktas på områden med risk för näringsbelastning", visionerade miljöminister Kimmo Tiilikainen.
Av näringsbelastningen från jordbruket kommer 80 % från sluttande åkrar. "För att förhindra urlakning på grund av erosion behövs det fler mångåriga gräsvallar för sluttande åkrar som kunde utnyttjas till exempel vid växtföljd inom ekologisk odling eller inom biogasproduktion. När det gäller sluttande spannmålsåkrar bör direktsådd främjas", sade Tiilikainen.
Enligt ministrarna har den ekologiska odlingen betydelse med tanke på vattenvården. För tillfället är marknadsläget gott i synnerhet för ekologiskt odlad spannmål och nya avtal för ekologisk odling ingås också i vår.
Mer information:
Minna-Mari Kaila, minister Anttilas specialmedarbetare, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn (09) 1605 3302, 040 775 6060, [email protected]
Sini Wallenius, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn (09) 1605 4234, [email protected]
Hanna Ekman, minister Tiilikainens specialmedarbetare, miljöministeriet,
tfn 0400 873 743, [email protected]