Skip to content
Media

IPCC:s rapport: De beslut som fattas nu har konsekvenser i tusentals år – snabba och omfattande åtgärder kan svara på de utmaningar som klimatförändringarna medför

miljöministeriet
Utgivningsdatum 20.3.2023 15.02 | Publicerad på svenska 20.3.2023 kl. 15.25
Pressmeddelande
Kuvassa lähikuva sulavasta jäästä.

De vetenskapliga bevisen är tydliga: klimatförändringarna är ett hot mot människornas och naturens välbefinnande. Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i dag i sin rapport som den publicerar i dag att omedelbara åtgärder krävs för att trygga en livsduglig framtid för alla. Det finns mycket lite tid för korrigerande åtgärder, men det finns lösningar.

Miljöministeriet och Meteorologiska institutet informerar

Den 20 mars publicerade IPCC sista delen av sin sjätte utvärderingsrapport, den sammanfattande rapporten.  Rapporten sammanfattar de delrapporter och specialrapporter som publicerades 2018–2022.

IPCC understryker i sin sammanfattning att målen i Parisavtalet endast kan nås genom omedelbara och kraftiga globala utsläppsminskningar som ska göras nu. I Parisavtalet har världens länder förbundit sig till målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till en och en halv grad eller högst två grader jämfört med förindustriell tid.

Det finns information, metoder och även globalt kapital att tillgå för att lösa klimatutmaningarna. De beslut vi fattar och de åtgärder vi vidtar nu har konsekvenser i tusentals år.

– Vetenskapens budskap är allvarliga. Vi ska inte bli lamslagna utan omsätta oron i handling. Kriserna under de senaste åren har visat att människors och samhällens verksamhet kan ändras snabbt. Detta är nu nödvändigt för att stoppa klimatförändringarna. Vi behöver få alla med: staten, företagen, jordbrukarna, organisationerna och medborgarna, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Rapporten sammanställer de bästa tillgängliga forskningsresultaten om klimatet

Omfattningen av IPCC: s sjätte utvärderingsrapport framgår av att hundratals forskare har skrivit delrapporter och det finns tiotusentals hänvisningar till olika undersökningar. Också finländska forskare har deltagit i utarbetandet av rapporten. Meteorologiska institutet och Helsingfors universitet deltog som de första finländska forskningsinstitutionerna i världens största projekt kring klimatmodeller, vars resultat utnyttjades i rapporten.

– Vi har specialkompetens som hänför sig till vårt geografiska läge. Det är viktigt att vi kan fortsätta med högklassig forskning för att lösa globala utmaningar som klimatförändringarna och ställa vår kompetens till det internationella forskarsamfundets förfogande, säger Jussi Kaurola, generaldirektör för Meteorologiska institutet och ordförande för Finlands IPCC-arbetsgrupp.

Klimatförändringarnas inverkan på naturen och människorna är allvarlig

Budskapet i den sjätte utvärderingsrapporten är tydligt: klimatförändringarna framskrider och deras konsekvenser försämrar människornas och naturens välbefinnande.

De utsläpp av växthusgaser som orsakats av mänsklig verksamhet har värmt upp klimatet. Den globala medeltemperaturen har stigit med 1,1 °C från åren 1850–1900 till åren 2011–2020. Klimatförändringarna har lett till omfattande och snabba förändringar i atmosfären, haven, snö- och istäcket samt på land. Många extrema väderfenomen upprepas oftare och kraftigare.

Enligt rapporten fortsätter klimatet att värmas upp åtminstone under det följande årtiondet. En uppvärmning på 1,5 grader uppnås sannolikt senast i början av 2030-talet.

Klimatförändringarna är förenade med risker som är allvarligare än vad som bedömts tidigare. Konsekvenserna på lång sikt är mångdubbla jämfört med de som redan observeras. Sannolikheten för omfattande skadliga konsekvenser ökar när klimatet på jorden värms upp.

Uppskattningsvis 3,3–3,6 miljarder människor lever under förhållanden som gör dem sårbara för klimatförändringarna. Extrema väderfenomen medför utmaningar för livsmedelstryggheten och tillgången på sötvatten. De mest sårbara samhällena, som har bidragit minst till klimatförändringarna, lider mest av klimatförändringarnas konsekvenser.

En kraftig begränsning av klimatförändringarna och snabbare åtgärder för en anpassning till klimatförändringarna under detta årtionde skulle minska de förväntade skadorna och förlusterna för människorna och naturen. Genom att minska utsläppen förbättras också luftkvaliteten och uppnås hälsofördelar.

Klimatmålen nås endast genom snabba förändringar

Ambitionen att begränsa klimatförändringarna har ökat under det senaste decenniet och det vidtas också allt fler klimatåtgärder. De nuvarande och planerade klimatåtgärderna räcker ändå inte till för att nå målen på 1,5 och 2 grader. Inom alla branscher krävs snabba och kraftiga minskningar av växthusgasutsläppen under detta årtionde.

Det krävs i synnerhet betydande ändringar i energisystemet. En begränsning av klimatuppvärmningen till 2 grader eller 1,5 grader förutsätter minskad användning av fossila bränslen, utsläppsfri elproduktion, övergång till koldioxidsnåla bränslen, förbättrad energieffektivitet och ökat energisparande.

Klimatåtgärderna kräver politiskt engagemang – finansieringen bör mångdubblas

Klimatåtgärderna kräver politiskt engagemang. Ekonomi, teknik och internationellt samarbete spelar en viktig roll när det gäller att påskynda klimatåtgärderna.

För att klimatmålen ska nås krävs det mångdubbel finansiering både för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Det finns finansiering, men hindren för tillgången till den måste undanröjas. Särskilt de mest sårbara områdena och människorna ska stödas för att de ska klara av klimatförändringarnas konsekvenser. 

Klimatförändringarna utgör ett allt större hot också mot ekosystemen och den biologiska mångfalden. Begränsnings- och anpassningsåtgärderna kan bromsa förlusten av biologisk mångfald och de är också kritiska för att målen för hållbar utveckling ska nås.

Ambitiösa klimatåtgärder och en klimatsäker utveckling kan uppnås när man i åtgärderna fäster uppmärksamhet vid rättvisa, delaktighet och en rättvis omställning.

Ytterligare information: 

Heikki Isotalo (förfrågningar om intervjuer med ministern)
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
Miljöministeriet
tfn 0295 250 262
[email protected]

Hannele Korhonen
Direktör för klimatforskningsprogrammet, forskningsprofessor
Meteorologiska institutet
tfn 029 539 2135
[email protected]

Jussi Kaurola
Generaldirektör, ordförande för Finlands IPCC-grupp
Meteorologiska institutet
tfn 029 539 2201
[email protected]

Kaarle Kupiainen
Konsultativ tjänsteman
Miljöministeriet
tfn 029 525 0232
[email protected] 

Heta-Elena Heiskanen 
Specialsakkunnig
Miljöministeriet
tfn 0295 250 380
[email protected]