Bullerbekämpningen kräver mer samarbete mellan stat och kommuner
Statsrådet har i dag fattat ett principbeslut som syftar till att sänka bullernivåerna i omgivningen och minska exponeringen för buller. För att dessa mål skall kunna nås måste bullerbekämpningen beaktas i planeringen och genomförandet av alla slags bullrande aktiviteter. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter kring bullerbekämpning.
Buller försämrar uppenbart livsmiljöns kvalitet, men olägenheterna underskattas ofta, trots att var femte finländare exponeras för omgivningsbuller, dvs. bor i ett område där bullernivån dagtid går över det riktvärde som statsrådet har fastställt, nämligen 55 decibel. Före år 2020 borde antalet bullerexponerade minska med en femtedel. Inte heller inne i byggnader får bullernivån, vare sig dagtid eller nattetid, gå över de riktvärden som statsrådet har fastställt.
På gårdar som är avsedda för vistelse eftersträvas bullernivåer inom ramen för de riktvärden som statsrådet har fastställt. Om detta inte är görligt i redan byggda områden eller på grund av de lokala omständigheterna, får bullernivån dagtid i alla fall inte vara högre än 60 decibel, nattetid inte högre än 55 decibel.
Primärt behövs bullerbekämpningsåtgärder i bostadsområden där ekvivalentnivån för buller dagtid går över 65 decibel samt i områden där många människor exponeras för bullret. Dessutom bör bullernivåerna i närheten av läroanstalter och vårdinrättningar samt rekreationsområden sänkas. I målen ingår att även tysta områden skall bevaras.
Bullerolägenheter bekämpas bäst genom åtgärder vid källan. Andra metoder är att hindra att bullret sprids, att ägna bullret uppmärksamhet i placeringen av olika funktioner och att skydda områden eller byggnader som exponeras för buller.
Det är särskilt viktigt att förhindra att bullerolägenheter uppstår. Detta sker bäst i samband med att områdesanvändningen och trafiken planeras och anläggningarna byggs, men också då bostäder byggs eller byggs om. En minskning av bullret kan också åstadkommas i samband med planering, förvärv och användning av fordon, apparater och motorer.
Enligt principbeslutet utreds också hur olika slag av statligt stöd, särskilt räntestödslån till ombyggnad av bostadsaktiebolagshus och hyreshus, kan användas för att minska bullret. Likaså skall styrningen, forskningen och utbildningen effektiveras.
År 2011 görs en utvärdering av hur målen för principbeslutet har nåtts.
Vägtrafiken är den allra viktigaste bullerkällan. Men buller orsakas också av den spårbundna trafiken och flygtrafiken och av olika fritidssysselsättningar, byggnads- och renhållningsarbeten och bl.a. av friluftskonserter.
Principbeslutet gäller omgivningsbuller. Det gäller inte sådana bullerolägenheter på vilka hälsoskydds- och arbetarskyddslagstiftningen tillämpas.