Digitala steg för kommunerna inom Ryhti

Kommunerna är betydande producenter och användare av information om den byggda miljön, och därför har de en central roll i skapandet av en ny verksamhetsmodell. Många kommuner har avancerade metoder och system som är viktiga att utnyttja vid byggandet av den nya gemensamma verksamhetsmodellen och det riksomfattande datasystemet för den byggda miljön. Ryhti-projektet och datasystemet för den byggda miljön genomförs i nära samarbete med kommunerna och Kommunförbundet och med beaktande av olika kommuners behov.

På denna sida finns frågor och svar om reformen som är centrala för kommunerna. Många saker preciseras i och med att projektet framskrider, och innehållet på denna sida kompletteras. Innehållet är avsett för dem som i kommunerna arbetar med planering av markanvändningen och tillstånd som gäller byggande samt för kommunala beslutsfattare och dem som ansvarar för kommunens datasystem.

Vad kommer att förändras och kommer kommunerna att åläggas nya skyldigheter eller uppgifter?

I framtiden kommer information om landskapsplaner, generalplaner, detaljplaner och tillstånd som gäller byggande att föras in i ett nytt, nationellt interoperabelt datasystem i en maskinläsbar form som fastställs nationellt. Kommunerna upprätthåller sin nationellt interoperabla byggnads- och planinformation i första hand i det nya datasystemet. I enlighet med principen om ett enda serviceställe lämnas uppgifterna till statsförvaltningen på endast ett ställe. Kommunen kan om den så önskar förvara samma uppgifter i sina egna system och dela dem via ett gränssnitt.

De nya skyldigheter och uppgifter som gäller olika aktörer och ändringarna i förhållande till nuläget klarnar i samband med att datasystemet och lagen utarbetas. På många håll är det fråga om att kommunen ska säkerställa att den information som redan finns i digital form är nationellt interoperabel och att den nya informationen produceras i enlighet med de nya kraven. Redan för närvarande finns till exempel detaljplanen i digital form i många kommuner, men den är inte nödvändigtvis interoperabel på riksnivå.

Kommunerna får också nya uppgifter, men samtidigt slopas de nuvarande överlappande delgivningsskyldigheterna. De kan gälla till exempel uppdatering och utlämnande av uppgifter och registrering av uppgifter om byggnadens hela livscykel. Det kommande systemets form och funktioner preciseras under 2021.

I reformen av markanvändnings- och bygglagen planeras bland annat följande ändringar i tillståndsprocessen för byggande:

  • Tillstånd för byggande söks i maskinläsbar form.
  • Projekteringsmodellen och produktionsmodellen för byggobjektet förs vid behandlingen av bygglov in i en enhetlig nationell informationsresurs.
  • Maskinläsbara bruks- och underhållsanvisningar produceras för nya byggnader.

I fråga om planläggningen planeras följande ändringar: 

  • Landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner utarbetas i fortsättningen enligt informationsmodeller
  • Planen och informationen om planens olika faser förs in i en enhetlig nationell informationsresurs
  • Det ska bli möjligt att föra gammalt planmaterial in i datasystemet

Ändringarna preciseras vid behandlingen av markanvändnings- och bygglagen och i och med att Ryhti-projektet och lagen om det nya datasystemet framskrider.

Vad är nyttan med reformen?

Målet är att informationshanteringen i fråga om den byggda miljön ska bli så enkel och smidig som möjligt i och med att de nuvarande förfarandena för produktion, förvaring och användning av information lättas upp och förenhetligas på nationell nivå.

Byggnadstillsynen får redan nu digitala material av projekterarna. Också planer produceras och upprätthålls huvudsakligen digitalt, men de är inte i interoperabel och maskinläsbar form. När de uppgifter som tas fram i samband med planeringen används blir de ofta ”dummare”, eftersom processerna ännu inte är genuint digitala.

Reformen av sättet att hantera information kommer att undanröja överlappande lagring och manuell behandling av information. När överlappningen avlägsnas, säkerställer man att informationen är aktuell och tillförlitlig. Reformen säkerställer också att informationen i fortsättningen är interoperabel och förenlig med internationella standarder. Detta hjälper kommunerna att fullgöra bland annat de skyldigheter som följer av Inspire-direktivet och underlättar beställningen av datasystem.

Vilken information sparas i det nya systemet?

Innehållet i den nya gemensamma informationsresursen preciseras i takt med att utarbetandet framskrider, vilket också görs i samarbete med kommunerna. Målet är att skapa en så högklassig och mångsidig helhet som möjligt så att den på bred front betjänar dem som producerar och använder informationen.

Hur kan kommunerna förbereda sig på reformen och på det nya datasystemet?

Var en del av arbetet. Inom Ryhti-projektet vill man säkerställa bästa möjliga resultat genom samarbete. Anslut dig till projektets e-postlista och delta i våra evenemang. Fråga mer av Ryhti-teamet, vars kontaktuppgifter du hittar på sidan ym.fi/sv/datasystemetfordenbyggdamiljon.

Kommunerna startar inte från noll, eftersom digitala lösningar har utvecklats långt i många kommuner. Det lönar sig att delta i arbetet oberoende hurdan den egna kommunens digitala beredskap är. Det kommer att finnas en övergångsperiod för lämnandet av informationen enligt det nya datasystemet. Digitaliseringen och interoperabiliteten enligt de nya informationsmodellerna kan dock främjas redan på förhand.

För att bedöma den egna digitala beredskapen lönar det sig för kommunerna att först kartlägga nuläget gällande den egna informationshanteringen i fråga om markanvändningen och byggandet:

Inom ramen för projektet Kommunernas lokalinfo bygger Landskapens lokalcentral i samarbete med kommunerna upp en nationell lägesbild av lokalinformationen och den ekonomiska informationen om de objekt som ägs och hyrs ut av kommuner och kommunkoncerner. Projektet är öppet för alla kommuner i Finland. Vid sammanställningen av informationen beaktas det datainnehåll som fastställts på Ryhti-projektets interoperabilitetsplattform, och datainnehållet testas i praktiken. Ryhti i sin tur utnyttjar de uppgifter som samlas in inom ramen för projektet. Som resultat av projektet har kommunerna tillgång till digitala och aktuella uppgifter som är lätta att använda till stöd för den egna lokalitetsledningen och för att förbättra produktiviteten i användningen av lokalerna.

Lantmäteriverket hjälper med att förbättra kvaliteten av de nuvarande byggregisteruppgifterna genom att erbjuda analyser av uppgifterna. Jord- och skogsbruksministeriet sammanlänkar för närvarande hela Finlands byggregisteruppgifter med byggnadsgeometrierna i terrängdatabasen. Kommunerna erbjuds förslag om hur den platsinformation som ingår i byggnadsregisteruppgifterna kan justeras i enlighet med de faktiska byggnadernas placering. I och med analysen får kommunen dessutom information om eventuellt felaktig egenskapsdata samt eventuella extra och saknade byggregisteruppgifter.  

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax har kartlagt de digitala färdigheterna i landskapets kommuner med tanke på både planläggningen och byggandet. Utredningen ger information om hur kommuner av olika storlek kan ta informationsmodellerna i bruk. Vi kommer att berätta mer om detta inom kort.

Vilket stöd kan kommunerna få?

Under projektets gång ska kommunerna stödjas i samband med att arbetssätten förändras. Stöd ges i form av utbildningar, anvisningar och testning så att kommunerna ska kunna ansluta sig till det nya datasystemet. De egentliga ibruktagningsutbildningarna kommer att inledas 2022–2023. Dessutom ska det ordnas utbildning om markanvändnings- och bygglagen, som revideras vid ingången av 2023.

För att den nuvarande informationen (planer, byggnader) ska kunna föras in i datasystemet erbjuds också ekonomiskt stöd om möjligt. Hur omfattande stödet är och vem som beviljar det klarläggs senare.  Miljöministeriet ansöker om finansiering med hjälp av vilken kommunernas befintliga planinformation på en gång kan konverteras till interoperabel digital form.

Hur kan jag delta i arbetet?

Projektets populära kommunala kaffestunder som är öppna för alla fortsätter. Tidpunkterna för följande möten hittar du på sidan ym.fi/ryhti.

I synnerhet när kravspecifikationen utarbetas och i pilotförsöken med det nya systemet är det värdefullt att få kommunernas synpunkter. I det skede där kravspecifikationen utarbetas kan kommunerna påverka datasystemhelheten, och pilotkommunerna kan testa och ge korrigerande respons innan systemet tas i bruk.